Friska djur har högre fodereffektivitet (del 5 av 7)
Fodereffektiviteten hos mjölkkor påverkas i hög grad av djurens hälsa. Nedan får du veta mer om hur högt celltal och hälta kan försämra foderutnyttjandet och varför tidig upptäckt och förebyggande arbete är avgörande för både ekonomi och djurhälsa.
Ett immunförsvar som arbetar på högvarv konsumerar stora mängder energi. Som exempel sjunker fodereffektiviteten betydligt hos kor med subklinisk mastit, men påverkan ses redan när celltalen är över 74 000 celler per ml mjölk. Förutom att höga celltal och mastit orsakar ekonomiska förluster kopplat till lägre mjölkproduktion och sämre fodereffektivitet, så orsakar det ju också smärta och sämre djurvälfärd.
Läs mer om hur du kan arbeta för en bättre juverhälsa och därmed också bättre fodereffektivitet på Juver och juverhälsa hos kor | Kunskapsbanken
Även klövhälsa leder till lägre mjölkproduktion samtidigt som dessa djur i regel äter lika mycket som friska kor. En svår hälta kan sänka mjölkproduktionen med ca 3 kg mjölk per dag. Varje halt ko kan kosta över 30 kronor per dag när man slår ihop kostnaden för utebliven mjölkproduktion med kostnaden för behandling och ökad utslagsrisk. Har man i snitt två halta kor per dag över året motsvarar det en kostnad på 22 000 kronor per år.
Halta kor äter snabbare, färre gånger per dag och mer per gång. Det beteendet kan försämra fodereffektiviteten genom att sänka fodrets smältbarhet.
Läs mer om hur du kan arbeta förebyggande med klövhälsa på Hälta hos kor - ett vanligt problem med allvarliga konsekvenser | Kunskapsbanken
Att utfodra och föda upp ett djur, ofta under lång tid, och sen inte kunna använda kroppen till livsmedel är en förlust som kraftigt försämrar gårdens fodereffektivitet. Läs mer om hur du kan öka överlevnaden i besättningen: Minskad andel kadaver och höga målsättningar | Kunskapsbanken
Läs mer om hur de här gårdarna arbetar med fodereffektivitet:
Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken
Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Läs mer om fodereffektivitet:
Management kring utfodring för ökad fodereffektivitet
Friska djur har högre fodereffektivitet
Fodereffektivitet och fruktsamhet
Referenser
Huhtanen & Bayat, 2024. https://doi.org/10.1016/j.livsci.2024.105479
Guinguina & Danielsson, 2025. https://doi.org/10.1016/j.livsci.2025.105697
Warnick et al., 2001. https://doi.org/10.3168/jds.s0022-0302(01)74642-5
Hernandez et al., 2002. https://doi.org/10.2460/javma.2002.220.640
Logrono et al., 2021. https://doi.org/10.3390/ani11082294
DAERA, 2021. https://www.daera-ni.gov.uk/news/lameness-not-so-hidden-cost-dairy-farm
Thorup et al., 2016. http://dx.doi.org/10.3389/fvets.2016.00037
Chen et al., 2016. https://doi.org/10.1016/j.jenvman.2016.02.030
I samarbete med:
Texten är skriven av Johanna Karlsson, Växa
