Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet

Hur arbetar ni med fodereffektivitet på gården? 

För att uppnå en hög fodereffektivitet krävs att korna producerar mjölk på en optimal nivå. På gården arbetas det målmedvetet med en genomtänkt avelsstrategi som främjar friska, hållbara och produktiva kor. En annan central del är grovfodret. Mycket arbete läggs på att skörda i rätt tid för att säkerställa en god kvalitet. Målet är att kunna använda förstaskörden under hela året. På så sätt kan det balansera eventuella svagare partier av fodret och samtidigt skapa en jämn och stabil fodermix över året. Det är viktigt för att undvika svackor i produktionen och ge korna de bästa förutsättningarna för en jämn och hög mjölkavkastning. 

Vilka utmaningar har ni stött på? 

När det gäller lagringen av grovfodret har gården sina egna erfarenheter. För breda silosar har visat sig vara en nackdel, fodret riskerar att bli varmt och tappa i kvalitet innan det hinns med att ta ut. Därför har dom valt att arbeta med smalare plansilos, där det går att ta ut en större mängd foder varje dag och så att fodret hålls fräscht. Hösten ställer sina egna krav. Under oktober och november, när vädret växlar och luftfuktigheten kan stiga snabbt, är det svårt att hålla två plansilosar i gång samtidigt med god stabilitet. Då gäller det att den silo som är öppen verkligen är så stabil som möjligt. Ett stabilt foder ger trygghet, både för korna och för dem som arbetar med utfodringen, och minskar risken för värmeutveckling och kvalitetsförluster.

Vad gör ni rent praktiskt för att förbättra fodereffektiviteten? 

På gården är målet alltid detsamma, att hålla ett fräscht ensilage med så jämn kvalitet som möjligt. När ett parti inte håller den nivå som det önskas, blandas det upp med bättre ensilage för att skapa balans i foderstaten. Med hjälp av vågen på mixervagnen följs det noggrant hur mycket som ingår i varje blandning och det justeras efter behov. Det här arbetet är avgörande för att mjölkproduktionen ska ligga stabilt över hela året. 

Rutinerna kring utfodringen är lika viktiga. Korna får mat vid samma tid två gånger om dagen och målet är att varje skörd ska hålla jämn och god kvalitet , därför strävas det efter fyra välplanerade och jämna skördar per år. För att minska foderspill sopas mjölkkornas foder ihop varje morgon. Det som blir över går inte till spillo, utan ges till köttdjuren som går på en arrenderad granngård till dom djuren som behöver lite kraftigare foder. 

Även täckningen av plansilosarna görs med omsorg. Genom att täcka med sand säkerställer man att täckningen blir jämn och att ensilaget hålls i bästa möjliga skick. Arbetet för god djurhälsa märks också i det dagliga. Varje måndag blåser man rent liggbåsen från spån med lövblås för att skapa en ren miljö och vattenkaren rengörs dagligen för att bidra till god juverhälsa. 

När det gäller mjölkningen följer man de unga djuren extra noga. Förstakalvarna föses till roboten tre gånger om dagen de första fjorton dagarna efter kalvning och även äldre kor hålls under uppsikt en kortare period efter kalvning. Syftet är att få i gång mjölkningen så snabbt och smidigt som möjligt. 

I avelsarbetet har det valts att avlas på mindre Holstein kor, då mindre djur kräver mindre underhåll och är ofta lättare att hålla i god kondition. Något som i det långa loppet bidrar till både hållbarhet och effektivitet i besättningen.

Vilka nyckeltal följer ni upp? 

Mjölkavkastningen och leveransen av mjölk till mejeriet följs upp noggrant på gården. När siffrorna ser bra ut vet dom att korna utnyttjar fodret på ett effektivt sätt och att dom vill att korna går i roboten, målet är att varje ko ska gå tre gånger om dagen. 

Samtidigt ligger fokus på djurhälsan. Friska kor är grundstenen i en hållbar produktion, och det strävas efter att hålla kadaversiffrorna så låga som möjligt. Genom att kombinera hög mjölkproduktion med god hälsa säkerställs både djurens välbefinnande och gårdens långsiktiga effektivitet. 

Varför har ni valt att jobba på det här sättet? 

Ekonomin är en av de mest centrala faktorerna på gården. Foderkostnaderna utgör en av de största utgifterna, och därför arbetas det aktivt för att hålla dem så låga som möjligt utan att kompromissa med kvaliteten på fodret eller djurhälsan. Effektiv fodertillgång och smarta rutiner blir därmed inte bara ett sätt att ge korna det dom behöver, utan också en viktig del i att säkra gårdens långsiktiga lönsamhet.

Vad tycker du är viktigast för att lyckas? 

En av de viktigaste byggstenarna på gården är givetvis ett bra grovfoder. Men lika avgörande är tydliga rutiner som alla på gården följer. Det gäller att inte fastna vid detaljer utan att hålla fast vid en stabil grund, där både ägare och anställda vet vad som gäller. Om något brister så ska det försöka åtgärdas direkt i stället för att acceptera situationen och låta problemen växa. 

Bengt, som en gång själv arbetade som foderrådgivare, bär med sig ett särskilt engagemang för just foderfrågor. Hans erfarenhet och deras nyfikenhet gör att det på gården alltid är öppen för nya idéer och råd, något som dom själva ser som en viktig framgångsfaktor i det långsiktiga arbetet med både produktion och djurhälsa.

Läs mer om fodereffektivitet:

Vad är Fodereffektivitet? (del 1 av 7) | Kunskapsbanken

Minska Fodersvinn (del 2 av 7) | Kunskapsbanken

En balanserad Foderstat (del 3 av 7) | Kunskapsbanken

God Foderhygien (del 4 av 7) | Kunskapsbanken

Friska djur har högre fodereffektivitet (del 5 av 7) | Kunskapsbanken

Fodereffektivitet och fruktsamhet (del 6 av 7) | Kunskapsbanken

Management kring utfodring för hög fodereffektivitet (del 7 av 7) | Kunskapsbanken

Läs mer om hur andra gårdar arbetar med fodereffektivitet:

Frasta Gård arbetar med helhetsstrategi för grovfoder och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken

Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet | Kunskapsbanken

Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken

Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken

Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken

Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken

I samarbete med:

Texten är skriven av Ida Bååth, rådgivare Växa