Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet
Om gården
- Ras: Holstein, SRB, Hereford, Limousin samt korsningar
- Antal djur till slakt per år: ca 270
- Tillväxt: 628–725 g/dag beroende på ras
- Dödlighet: 1,1 %
- Slaktålder: ca 15–16,5 månader
- Inhysningssystem: Spaltstall och ströbäddsstall
- Fodermedel: Ensilage, majs, spannmål, proteinkoncentrat, mäsk, potatis, sockerbetor
- Fodersystem: Mix med krubbor vid foderbordet
- Fodereffektivitet: Korsningar och köttras är mest fodereffektiva
Stenstorp Tosta ligger i mittersta Halland och drivs av Ola Johansson tillsammans med sonen André, 15 år. Gården har flera produktionsgrenar: ungnötsproduktion med kalvar från mjölkproduktion, en mindre dikobesättning (Hereford och Limousin) samt inköp av dikalvar. Fokus ligger på ungnötsproduktionen med inköpta tjurkalvar från mjölkgårdar.
Totalt slaktas cirka 270 djur per år.
Produktion
Ungtjurarna består främst av mjölkras (Holstein och SRB) samt korsningar mellan mjölk- och köttraser. Utöver detta köps dikalvar in, förutom de som föds på gården. Ett äldre spaltstall används för främst för dikalv medan mjölkrasdjur och korsningar hålls i ströbäddsstallet där de är indelade i boxar.
Ola har satt tydliga mål:
- Slaktålder: max 16,5 månader. Efter denna ålder avtar tillväxten och foderkostnaden ökar.
- Slaktvikt: cirka 350 kg. Att göda djuren längre för bättre formklass är inte lönsamt.
Strategin ger hög omsättning på djuren och minskar kostnader för foder och halm.
Resultat
Senaste årets produktionsresultat visar tydliga skillnader mellan raser:
| Grupp | Slaktvikt, kg | Slaktålder, mån | Slaktkroppstillväxt, g/d | Fettklass, poäng | Antal |
|---|---|---|---|---|---|
| Kött (dikalv) | 367,1 | 15,4 | 725,6 | 8,5 | 16 |
| Mjölk * kött | 356,0 | 14,9 | 712,9 | 7,3 | 61 |
| Mjölk | 319,1 | 15,1 | 628,0 | 6,6 | 170 |
Korsningar och köttras är mest fodereffektiva – de växer snabbare och ger mer kött på kortare tid.
Djurmaterial
Gården har ett nybyggt mottagningsstall för mjölkdrickande kalvar. Kalvarna kommer vid 2–4 veckors ålder och får upp till 12 kg mjölk per dag, samt mix, kalvpellets och hö. Avvänjning påbörjas vid 42 dagar och avslutas vid 72 dagar. Ola hade gärna fått kalvarna vid 3–5 veckor för bättre hälsa, men regelverket styr transport vid 14 dagar och många mjölkgårdar vill bli av med kalvarna så fort som möjligt.
Kalvar köps från fyra gårdar via mellangårdsavtal, vilket ger bättre kontroll och hälsa. Tidigare inköp via förmedling gav varierande kvalitet. Ola önskar större intresse för köttraskorsningar hos mjölkgårdarna – dessa är mer fodereffektiva och växer snabbare.
Hälsa och dödlighet
Friska djur och bra foder är avgörande. Hygien och tomtid i mottagningsstallet är viktigt, liksom snabb behandling vid sjukdom. Gården är ansluten till ViLA och vaccinerar kalvarna mot RS och ringorm.
Dödligheten är låg, endast 1,1 % senaste året. Vanligaste orsaker: lunginflammation hos mjölkdrickande kalvar eller skador. Är ett äldre djur sjukt är Ola restriktiv med sjukbox, - Eftersom det inte går att stoppa in det i gruppen igen försöker jag behandla djuren i gruppen.
Ola betonar vikten av en bra start:
”Gullar man med kalvarna så att de får en bra start och kommer igång att växa bra, det har man igen under hela uppfödningen.”
Hur arbetar ni med fodereffektivitet på gården?
Fodret är nyckeln till tillväxten. Djuren ska ha fri tillgång till foder som är smakligt, energirikt och välbalanserat. Mixen ska vara svårsorterad för att minska spill.
Fodermedel: ensilage, majs, spannmål, proteinkoncentrat, mäsk, potatis och sockerbetor. Mäsk ger protein och smaklighet, potatis ersätter spannmål och sockerbetor ökar konsumtionen. Majs ger stabila magar och hög energi.
Krubbor vid foderbordet minskar sortering och spill. Sommartid är varmgång en utmaning, särskilt på grund av mäsken. Dåligt foder sorteras bort redan vid silon.
Rådgivaren reflekterar:
Gården har bra koll och god produktion. Precis som Ola säger är bra hälsa och bra foder det allra viktigaste.
Varför har ni valt att jobba på det här sättet?
Strategin är vald för att optimera tillväxten och minska kostnaderna. Genom att slakta vid 16,5 månader undviker man den dyra perioden med låg tillväxt.
Vad tycker du är viktigast för att lyckas?
Friska djur och bra foder, optimera tillväxten och minska kostnaderna.
Lantbrukarens råd till andra:
Ha koll och kontrollera:
- Krubban för att minska spill och undvika sortering
- Genomsnittsålder på djuren
- Foderkostnad per dag (kr/dag)
Rådgivarens förbättringstips:
Gör två olika mixer istället för en kompromiss:
- En proteinstark för yngre djur.
- En med fokus på energi och stärkelse för slutgödning.
Det skulle öka tillväxten och minska foderkostnaden. På sikt, om produktionen utökas, är detta något vi rekommenderar.
Läs mer om fodereffektivitet:
Vad är Fodereffektivitet? (del 1 av 7) | Kunskapsbanken
Minska Fodersvinn (del 2 av 7) | Kunskapsbanken
En balanserad Foderstat (del 3 av 7) | Kunskapsbanken
God Foderhygien (del 4 av 7) | Kunskapsbanken
Friska djur har högre fodereffektivitet (del 5 av 7) | Kunskapsbanken
Fodereffektivitet och fruktsamhet (del 6 av 7) | Kunskapsbanken
Management kring utfodring för hög fodereffektivitet (del 7 av 7) | Kunskapsbanken
Läs mer om hur andra gårdar arbetar med fodereffektivitet:
Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken
Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
I samarbete med:
Texten är skriven av Jannika Krafft och Jonas Jans, båda rådgivare på Växa.
