Fodereffektivitet och fruktsamhet (del 6 av 7)
Det lönar sig att optimera antalet rekryteringsdjur och deras ålder vid första kalvning. Även förbättrad fruktsamhet och fodereffektivitet kan ge tydliga ekonomiska vinster.
I Sverige är både rekryteringsprocenten och inkalvningsåldern relativt hög. Det innebär att vi föder upp onödigt många rekryteringsdjur och under längre tid än vad som är optimalt. På besättningsnivå innebär det att det går åt onödigt mycket foder till rekryteringsdjur sett till gårdens totala produktion av kött och mjölk.
Optimal rekryteringsprocent ligger mellan 25-35%. För hög rekryteringsprocent innebär ökade kostnader från uppfödning av rekryteringskvigor samt från att unga kor har lägre mjölkavkastning. För låg rekryteringsprocent innebär i stället att man går miste om avelsframstegen men även lägre avkastning hos gamla kor kostar. Läs mer: Planera din rekrytering | Kunskapsbanken
Förbättrad djurhälsa och fertilitet medför att färre rekryteringsdjur behöver födas upp. Jämfört med medeltal för Sverige kan intäkterna öka med över 1000 kronor per ko och år genom att förbättra hälsa och fruktsamhet. Att hitta brunster är avgörande och att investera i teknik för effektiv brunstdetektion kan återbetala sig inom ett år på gårdar med semi.
Omvänt har fodereffektiva kor högre avkastning, flackare laktationskurva och bättre fertilitet.
Läs mer om hur de här gårdarna arbetar med fodereffektivitet:
Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken
Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Läs mer om fodereffektivitet:
Management kring utfodring för ökad fodereffektivitet
Friska djur har högre fodereffektivitet
Övrigt att läsa:
Referenser
Clasen et al., 2024. https://doi.org/10.1016/j.animal.2023.101051
Karlsson et al., 2022. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0273420
Thomas et al., 2019. https://doi.org/10.1071/AN17730
I samarbete med:
Texten är skriven av Johanna Karlsson, Växa
