Sök

Hur väl funkar gårdens rutiner kring sinläggning, sintidsbehandling och sinperiod för juverhälsan? Här hittar du förslag på hur du kan följa upp juverhälsan. 

Goda rutiner för förebyggande gnagarsäkring skapar förutsättningar för en smittfri besättning, stressfri miljö i stallet, och minskar risken för skador på byggnader och utrustning. Utöver att teckna avtal med ett skadedjursföretag som hjälper till med övervakningen, identifiering av risker samt bekämpningen av gnagare finns det mycket att göra själv. 

Det finns två världsledande avelsföretag inom slaktkyckling; Aviagen och Cobb-Vantress. Fjäderfä har, i jämförelse med andra djurslag, ett kort generationsintervall men då avelsarbetet är uppbyggt med flera generationer tar det tid innan resultatet syns i slaktkycklingsledet.  

När nötkreatur släpps på naturbetesmarker kan man ofta se att de inte betar jämnt över hela området. Vissa delar av hagen är mer avbetade än andra. Men vad beror det på? Och hur kan man använda denna kunskap för att få en bättre betesdrift?

Forskning visar att nötkreatur systematiskt väljer vissa vegetationstyper vid bete. De föredrar näringsrika och friska marker, medan torra och skuggiga områden oftare undviks. Vid lågt betestryck väljer djuren de mest näringsrika områdena, men när betestrycket ökar, tvingas de även beta på områden med lägre foderkvalitet

Blåtunga är fortfarande högst aktuellt i Sverige. Under 2025 förväntas nya fall tidigare under året och därmed större smittspridning i landet under 2025 jämfört med 2024. Vaccination är det bästa sättet att skydda djuren från sjukdomen. 

Många faktorer påverkar hur rena djuren är. Foderstat, klippning och ströning spelar stor roll för hur lätt eller svårt det är att hålla djuren rena, men det finns också detaljer i byggnaden som kan underlätta. Vid planering av ett nytt stall är det bra att känna till hur inhysningssystem och dess anpassning påverkar djurens renhet. I redan befintliga stall kan det finnas olika sätt att justera i byggnaden för renare djur.

Får är idisslare och därför är det viktigt att veta hur får fungerar, vilket foder de ska ha och hur du räknar ut vilka mängder av olika foderslag du ska ge dem för att täcka hela näringsbehovet. 

I situationer med brist på vanligt grovfoder så finns andra möjliga foder att komplettera med. Här introduceras några exempel på växter som får kan äta och som fungerar som komplement till vallfoder eller vanliga betesväxter

Bete är ett bra foder som fåren skördar själva. Betar fåren på naturbetesmark hålls landskapen öppna och den biologiska mångfalden gynnas. Det finns därför flera goda skäl att låta fåren beta men det gäller att följa upp fårens hull och säkerställa betestillgång och kvalitet under hela betessäsongen.