Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet

Publicerad: 2026-01-20

Case

Version: Samtliga

Författare: Ida Bååth

Om gården

Gården Bjursås Lantbruk AB i Bjursås har 400 tjurar och 100 kvigor som köps in som
småkalv och föds sedan upp till slakt.

Antal djur till slakt per år: ca 400
Ras: 70-80% Köttraskorsningar resten mjölkras
Tillväxt: 630-640 g/dag
Inhysningssystem: Liggbås, ströbädd till kalvar
Fodersystem: Mixervagn
Djur/ätplats: 1 plats/djur
Dödlighet (andel döda av utgågna djur: 3% Djurtyp: 80% rjurar och 20% kvigor
Slaktålder: Tjurar 14-15mån och kvigor 18mån
Fodermedel: Vall ensilage, helsäd, potatis, drav, mineraler, foderkalk, knäckebröd som blandas i en keenan mix (sönder hackad halm, melass, betfor)
Behandlingar: Lunginflamation som ca 10% av kalvarna behandlas för, väldigt sällan någon större som blir sjuk.
Kvalitet på skördar: Tar inga analyser

Hur arbetar ni med foder effektivitet på gården?

I över 20 år har gården haft samarbete med Leksands Knäckebröd, vilket har gjort att det är regelbudna leveranser av knäckebröd och drav från Kopparbergs bryggeri som billiga fodermedel. Eftersom mängden varierar så finns det ingen fast foderstat. I stället anpassas foderblandningen löpande utifrån tillgång och kvalitet. Under de kallaste vintermånaderna ligger dom lågt med potatisen i foderbladningen för att undvika att den fryser och justerar mängden grovfoder vid perioder med mindre knäckebrödsleveranser.

Målet är tydligt, att få fram djur med bra magar och stabil tillväxt, snarare än att jaga de allra tidigaste och kraftiga skördarna. Här är det viktigare att utnyttja de resuser som finns på gården och arbeta med kostnadseffektiva foderkällor, som knäckebröd, drav och grovfoder, i stället för att köpa in dyrt koncentrat.

Tornsilo används som lagring där första och andra skörden läggs in och även delar av tredje skörden som brukar vara lite blötare. Det pressas en del rundbalar också från vallar som är lite sämre som det bara slås en gång per år på, där ensilaget blir lite torrare. Genom att blanda det blötare ensilaget med torrare ensilage för att då blir det en bra struktur på mixen och då äter djuren det bättre.

Knäckebrödet som i konsistensen nästan liknar müsli, kan annars bli klumpigt om det kombineras med alltför blött gräs. Därför är balansen i foderbladningen avgörande. En bra struktur gör att djuren både äter bättre och växer jämnare.

Med rätt mix av resurser, långsiktiga samarbeten och en vilja att arbeta nära råvarorna i stället för mot dom, skapas ett foderupplägg som är både hållbart och kostnadseffektivt, samt att det ger starka djur med god aptit.

Vilka utmaningar har ni stött på?

Arbetet med kalvarna är en av gårdens största utmaningar. Då de allra minsta kräver mycket tid och omsorg, men gården har märkt att den tidiga insatsen ger också tydliga resultat längre fram. Kalvarna blir snabbt sociala när det arbetas med dom och det följer djuren med till dom blir större.

För att säkerställa en god djurhälsa vaccineras kalvarna på gården, Mot RS-virus och ringorm. Det gör att gården har kontroll över smittskyddet redan från att kalvarna anländer, vilket är en viktig del i det förebyggande arbetet.

Trots att det är en intensiv arbetsperiod med kalvarna så ser gården det som en rolig utmaning. Tiden som läggs på kalvarna får också utdelning genom noggrann skötsel och tydliga rutiner hålls kalvarna friska, vilket märks på den låga dödligheten.

Vad gör ni rent praktiskt för att förbättra fodereffektiviteten?

Här på gården arbetas det främst med Charolais, angus och limousin korsat med mjölkras, vilket ger god tillväxt, bra slaktkroppar och säljer bort mjölkraskalvarna. En nyckel som det jobbas med är att ha tillgång till grovfoder av hög kvalitet, något som målmedvetet jobbats med under många år för att förbättra. De rester och biprodukter som används i foderstaten håller en relativt konstant kvalitet och kommer in i ett jämt flöde, vilket gör planeringen enklare och utfodringen stabil.

Kalvarna vägs kontinuerligt tills dom avvänjs för att följa tillväxten noggrant. Avvänjningen sker inte efter ålder, utan efter vikt, vilket ger en jämn utveckling och bättre förutsättningar för vare individ. När det är dags för slakt skickas djuren i hela grupper, vilket skapar ett tydligt flöde och minskar stress både för djuren och produktionen.

Sammantaget ger strategin en tydlig inriktning mot en stark och väl fungerande köttproduktion, där kvalitet och kontinuerlig förbättring står i centrum.

Lantbrukarens råd till andra:

På gården betonar man vikten av en långsiktig strategi. Många yngre lantbrukare lockas att tidigt investera i dyra maskiner och stora anläggningar, men sanningen är att man först måste se vad ekonomin faktiskt klarar av.

Det gäller att stå emot racet, satsa på det som verkligen behövs och låta produktionen komma i gång innan det läggs pengar på sådant som inte direkt generar intäkter. Med genomtänkta, hållbara investeringar byggs en stabil verksamhet som håller i längden.

Vilka nyckeltal följer ni upp?

På gården läggs stor vikt vid att följa upp djurens utveckling genom hela uppfödningsperioden. Slaktvikten, klassningen och fettgraden är de viktigaste nyckeltalen, och dessa följs systematiskt upp för att säkerställa ett jämnt och kvalitativt resultat. Genom att väga vid avvänjning och fortsätta följa utvecklingen hela vägen framåt, blir det en tydlig bild av hur foder, stallmiljö och skötsel påverkar slaktutfallet. Det ger också värdefull kunskap som kan användas för att justera och förbättra produktionen år efter år.

Varför har ni valt att jobba på det här sättet?

I över 30 år har gården arbetat enligt samma grundmodell, en strategi som vuxit fram naturligt och visat sig både hållbar och kostnadseffektiv. Djurbesättningen har ökat successivt, och i 27 år har drav och potatis ingått i foderstaten, tillsammans med knäckebröd sedan 20 år tillbaka.

Den långa kontinuiteten gör att man vet exakt vad som fungerar. Strategin är enkel: använda prisvärda restprodukter, hålla rutinerna stabila och inte krångla till det. Visst skulle man kunna utfodra ännu mer, men det skulle också innebära mer arbete utan säker vinst.

Gården ligger idag på 11,1 procent i Scans hållbarhetsarbete, ett bevis på att långsiktighet och enkelhet ger resultat. Det viktigaste är trots allt att det finns bra netto kvar mellan intäkter och kostnader, så att verksamheten kan fortsätta utvecklas utan att tumma på kvalitet eller hållbarhet.

Vad tycker du är viktigast för att lyckas?

Det viktigaste på gården är att djuren är friska. Är de friska, så kommer tillväxten av sig själv. Arbetet är tidskrävande, men det måste också vara roligt, du måste behöva gilla utmaningar och våga testa sig fram.

Många inom lantbruket följer trender, men här har dom hållit fast vid sin egen strategi genom alla år. Långsiktighet är avgörande, det tar tid att bygga upp en nötköttsbesättning och att se resultat av sitt arbete. Det har funnits tunga perioder, men genom att tro på sin metod har gården kommit starkare ur dom och fått utdelning på sikt.

En enkel filosofi sammanfattar det hela: håll djuren friska, var uthållig och stå fast vid det du vet fungerar.

Rådgivarens reflektioner

Gårdens arbetssätt visar hur långsiktighet, erfarenhet och effektiv resursanvändning kan vara mer framgångsrikt än standardiserade lösningar. Den flexibla foderstaten, baserad på biprodukter, kräver god råvarukunskap och bidrar till både ekonomi och hållbarhet. Samarbetena med Leksands Knäckebröd och Kopparbergs bryggeri är därför en tydlig styrka.

Fokus på foderstruktur och kombinationen av olika ensilagetyper ger bra foderintag och god maghälsa. Djurhälsan prioriteras genom tidig hantering och vaccination, vilket ger lugna och friska djur. Att avvänja efter vikt och följa få men relevanta nyckeltal visar på ett välfungerande management.

Som rådgivare ser jag detta som ett gott exempel på hur en enkel, beprövad strategi som byggd på erfarenhet och fingertoppskänsla, kan ge både en lönsam och hållbar produktion.