Vad är Fodereffektivitet? (del 1 av 7)
Hög fodereffektivitet sänker produktionskostnader och miljöpåverkan. Läs mer om vad fodereffektivitet är och vad du kan göra för att öka fodereffektiviteten på din gård.
Varför är fodereffektivitet viktigt?
Foder är en av de största kostnadsposterna inom mjölk- och nötköttsproduktion. Lönsamheten ökar med mer fodereffektiva djur. Hög fodereffektivitet leder även till lägre klimatpåverkan.
Hur uppnår jag hög fodereffektivitet?
De viktigaste aspekterna att fokusera på för att öka fodereffektiviteten är:
- Hög mjölkavkastning eller tillväxt
- Minimalt med svinn och lagringsförluster
- Balanserad foderstat
- God Foderhygien
- Friska djur
- Optimal rekryteringsprocent och inkalvningsålder
- Gott om grovfoder och plats vid foderbordet
Det går även att arbeta mot ökad fodereffektivitet med avel. Läs mer på Kunskapsbanken:
Smartare tjurval ger lägre foderkostnader | Kunskapsbanken
Bygg en effektivare besättning med nordisk genomisk värdering och genomtestning | Kunskapsbanken
Det finns många olika sätt att mäta fodereffektivitet. Vanligt är att räkna producerat genom foderintag, eller omvänt, foderintag delat med producerat (mjölk eller kött).
Kg ECM / kg ts kg tillväxt / kg ts
Kg ts / kg ECM kg ts / kg tillväxt
Vad är fodereffektivitet inom mjölk- och nötköttsproduktion?
Om man bara räknar med de mjölkande korna i en mjölkbesättning brukar fodereffektiviteten ligga mellan 1,35–1,50 kg ECM / kg ts (högt värde är mer fodereffektivit) eller 0,67–0,74 kg ts/kg ECM (lågt värde är mer fodereffektivit), där det vanligen är högavkastande besättningar som är mer effektiva. Tar man med foderåtgången till rekryteringskvigorna i beräkningen brukar fodereffektiviteten ligga mellan 0,8-1,2 kg ts/kg ECM.
Vid beräkning av fodereffektivitet kan man antingen räkna för hela besättningen, för en grupp djur eller per individ. Vid beräkning av fodereffektivitet är den största utmaning oftast att lyckas mäta grovfoderintag noggrant. Beroende på syftet kan man räkna med producerad eller levererad mängd mjölk. Ser man till hela gården bör även förluster av foder vid bärgning, lagring och utfodring minimeras för hög fodereffektivitet.
Forskare använder gärna fodereffektivitetsmåttet residualt foderintag (RFI). De innebär att man tittar på om djuret äter mer eller mindre än man förväntat sig baserat på vikt, avkastningsnivå, eventuell dräktighet och tillväxt, samt hur mycket energi som lagras in eller används, det vill säga, förändringar i hull. Fodereffektiva kor har ett negativt RFI-värde, då de antingen äter mindre eller producerar mer än förväntat.
Läs mer om hur dessa gårdar arbetar med fodereffektivitet:
Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken
Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Referenser
Ferm, 2015. Fodereffektiva kor gynnar ekonomi och miljö. https://pub.epsilon.slu.se/12238/11/ferm_e_150528.pdf
Guinguina, 2020. Feed efficiency in dairy cows. https://pub.epsilon.slu.se/16705/13/guinguina_a_200228.pdf
Kenny et al., 2018. Invited review: Improving feed efficiency of beef cattle – the current state of the art and future challenges. https://doi.org/10.1017/S1751731118000976
I samarbete med:
Texten är skriven av Johanna Karlsson, VÄXA
