Karlsgården - Vallskörd i rätt tid för bästa fodereffektivitet
Om gården
Gården Karlsgården i Glömsjö har ca 240 mjölkande kor i Robot plus sinkor och rekrytering. På gården finns både SRB och SLB. Gården är belägen mellan Vetlanda och Sävsjö i Småland
Foderåtgång per kg mjölk: 0,77 kg TS/kg ECM
Foderkostnad per kg mjölk: 3,75 kr/kg ECM
Årsavkastning: 12039 kg ECM/ko
Kalvningsintervall: 12,5 månader
Dödlighet: 1,83 %
Fodermedel: Ensilage (vall), majs, spannmål, inköpt proteinfoder
Hur arbetar ni med fodereffektivitet på gården?
På Karlsgården arbetar man med fodereffektivitet genom att producera ett så bra och smakligt ensilage som möjligt. Det är det viktigaste – att skörda ett bra kofoder som gör att korna kan producera mycket mjölk på en liten grovfodergiva.
Gården har kontakt med rådgivare som minst en gång per år gör en typfoderstat och en mix. Foderkurvorna lägger man in själv, baserat på typfoderstaten. Byte av foder undviks för att minska störningar i grupperna. Att skörda vid rätt tidpunkt är avgörande för fodereffektiviteten: de två första skördarna går till mjölkkorna, de två senare till ungdjuren.
I mixen används ensilage, majs, spannmål och proteinfoder. Proteinfodret är Addera 405. Genom att mäta urean styrs mängden proteinfoder upp eller ner.
Vilka utmaningar har ni stött på?
Den största utmaningen är att skörda vallen i rätt tid. Gården har gått från tre till fyra skördar för att korta intervallet och få bättre foderkvalitet och jämnare kvalitet mellan skördarna.
Vad gör ni rent praktiskt för att förbättra fodereffektiviteten?
En rådgivare gör en typfoderstat baserad på foderanalyser av gårdens fodermedel. Gården använder en mixer där alla fodermedel vägs in för att få så exakta mängder som möjligt. Det ska alltid finnas foder på foderbordet, förutom vid den dagliga städningen. Utfodringen sker vid fasta tider, och en rälsvagn kör ut fodret en gång i timmen.
Vilka nyckeltal följer ni upp?
Gården följer mjölkavkastning per ko och dag samt sin- och kalvningslistor för ett jämnt flöde i ladugården. Likviditeten är också viktig för att ha kontroll på foderkostnaderna, vilket i slutändan bidrar till högre fodereffektivitet.
Rådgivaren reflekterar:
På Karlsgården är nyckeln till bra fodereffektivitet en tydlig planering inför och under skörd för att få in så bra vallfoder som möjligt. Att man har börjat odla majs har också gett positiva resultat.
Under lagringen arbetar man med nät över plasten för att undvika fågelskador, vilket ger en stabil lagring och minskar foderspill.
Varför har ni valt att jobba på det här sättet?
Karlsgården har valt att arbeta så här för att ha en god produktion, kontroll på ekonomin och samtidigt få ett så bra vallfoder som möjligt. Ett bra foder är bland det viktigaste – skördar man rätt kommer man långt med fodereffektiviteten och får dessutom hållbara djur.
Vad tycker du är viktigast för att lyckas?
Nyckeln till framgång har varit att ha friska djur som klarar av att producera. Gården har byggt en ”VIP-grupp”, eller som de kallar det ”innanför grupp”, för att separera kor med låg rang och ge dem mer utrymme och mindre konkurrens. De har satsat på hållbara djur som stannar längre i produktionen genom att välja ut de bästa korna och seminera dem med könssorterat sperma, medan resten semineras med kött.
Har du några råd till andra lantbrukare?
- Börja med att skörda ett bra vallfoder med höga värden – då blir det lättare att träffa rätt i utfodringen.
- Följ upp korna kontinuerligt.
- Använd ett managementprogram för uppföljning – på Karlsgården har detta varit en nyckel för att få ut siffror och följa upp olika uppgifter.
Rådgivarens förbättringstips:
Det finns fortfarande potential att förbättra uppföljningen av foderutnyttjandet. Genom att väga både in- och utgående foder får man bättre koll på korna’s faktiska intag och kan öka fodereffektiviteten. Detta gör det möjligt att upptäcka obalanser i foderstaten i tid.
Det skulle också vara värdefullt att göra en månadsvis uppföljning, exempelvis med en endagars utfodringskontroll, för att se hur bra korna utnyttjar fodret och samtidigt få bättre insikt i kostnader.
- Tidsåtgång: ca 1 timme per månad
- Kostnad: låg – kan göras med befintliga verktyg
- Effekt: bättre kontroll på foderutnyttjande, minskad risk för överutfodring eller näringsbrist
För den här gården skulle detta ge ännu bättre koll på lönsamheten och en tydlig uppföljning av korna, både ekonomiskt och näringsmässigt, så att man ligger rätt i foderstaten och undviker överutfodring.
Läs mer:
Management kring utfodring för ökad fodereffektivitet
Fodereffektivitet och fruktsamhet
Läs mer om hur andra gårdar arbetar med fodereffektivitet:
Botans Lantbruk AB - rutiner som ger hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Kalset Mjölk - Så lyckas de med hög fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Bjursås Lantbruk - Kostnadseffektiva lösningar och förbättrad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
Tjurit AB - optimerade mixar ger högre fodereffektivitet i tjuruppfödningen | Kunskapsbanken
Stenstorp Tosta - Foderstruktur och djurhälsa för ökad fodereffektivitet | Kunskapsbanken
I samarbete med:
Texten är skriven av Gustav Vernersson Jonsson, rådgivare på Växa
