Metanhämmande fodertillsatser till nötkreatur
Att minska metanutsläpp från idisslare är en viktig utmaning i arbetet mot en mer hållbar nötkreatursproduktion. Flera olika metanhämmare har utvecklats och testats, men deras effektivitet påverkas av faktorer som utfodring, produktionssystem och djurens förutsättningar. Samtidigt ställs krav på säkerhet, långsiktig effekt och praktisk användbarhet i lantbruket.
För att minska metanproduktionen hos idisslare har många olika typer av metanhämmare utvärderats de senaste 15 åren. Att så många olika typer av metanhämmare har testats beror dels på att förutsättningarna inom nötkreatursproduktionen varierar, till exempel typ av utfodring och utfodringssystem , men också att effekten av olika metanhämmare skiljer sig åt. De flesta metanhämmare kräver dessutom en daglig och jämn tillförsel via fodret. I tabellen nedan hittar du en kort sammanställning över olika metanhämmare, och du kan läsa mer specifikt om Bovaer® här
Tabell 1. Kort sammanställning av olika metanhämmare och dess verkningsmekanismer, effekt på metan, risker och utmaningar, samt status idag.
| Metanhämmare | Verkningsmekanism | Effekt på CH4 (minskning) | Risker/utmaningar | Status |
|---|---|---|---|---|
| 3-NOP | Hämmar enzymet metyl-koenzym M-reduktas (MCR) i metanogener → blockerar sista steget i metanbildning | ↓ ca 20–35 % (upp till ~40 % i vissa system) | Varierande effekt beroende på foderstat. Utmaning i praktiken? Rapporter från praktisk användning i Danmark hösten 2025 | Kommersiell produkt: säljs som Bovaer® |
| Rödalger (Asparagopsis) | Bromföreningar (bromoform) blockerar enzymet MCR i metanogener | ↓ upp till 30–80 % (hög dos) | Bromoform kan vara toxiskt, produktionskostnader, miljöeffekter | Testad i många försök, viss användning i praktiken men med begränsningar |
| Nitrat | Vätekonkurrent i våmmen (väte → nitrit → ammoniak →proteint istället för metan) | ↓ ca 10–20 % | Risk för nitritförgiftning, kräver balanserad fodermix | Testad i många försök, viss användning i praktiken men med begränsningar: ingår i SilvAir™ |
| AB-01 | Syntetisk inhibitor (annan kemisk klass än 3-NOP). Liknande inhibitionsmekanism | ↓ >30 % i försök | Ännu okända långtidseffekter | Forsknings- & utvecklingsfas |
| LOME2 | Ny molekyl, syntetiskt framställd, hämmar metanogen aktivitet | ↓ 20–40 % (in vitro) | Ej testad i större skala, säkerhet okänd | Tidig forskning |
| Stoff-x2 | Kandidatämne (screeningstadium) | ↓10-30 % | Kunskapsluckor om effekt, säkerhet, kostnad | Tidig forskning |
| ”Bubblare” (framtid) | Mer fokus på alternativa elektron acceptorer = mindre väte till metanbildningen | medel | Koncept/idéstadium | |
Metanbildning och metanhämning i våmmen
När mikroorganismer (bakterier, protozoer, svampar) i våmmen bryter ner fodret i våmmen frigörs vätejoner. För att fermenteringen ska fortsätta måste detta väte tas om hand. Arkéer (metanogener) använder väte och bland annat koldioxid för att bilda metan (CH4). Detta är en effektiv metod för att sänka vätekoncentrationen i vommen, men metanet rapas ut och är en potent växthusgas. Metanhämmare verkar antingen genom att direkt påverka de metanbildande mikroorganismerna, som till exempel rödalger och 3-NOP, eller genom att fungera som alternativa elektronsänkor, exempelvis nitrat. Vid tillsats av nitrat i fodret "stjäl" nitratreducerande bakterier vätet för att omvandla nitrat till kväve. Det blir då minder väte till metanogenerna och mindre metan.
Faktorer som påverkar användbarheten
Foder
Fodret i sig, mängd och kvalitet, är en central faktor för metanproduktionen. Typ av utfodringssystem varierar inom nötkreatursproduktionen och system utan möjlighet till att mixa foder eller som har separata kraftfoderstationer innebär utmaningar att få i extra tillskott av metanhämmare i den dagliga fodergivan. På bete är det ännu en större utmaning, där blir det svårare att reglera mängd och relatera det till övrigt foderintag. En inhibitor som fungerar väl i ett intensivt stallbaserat system kanske inte är lika effektiv, eller ens praktiskt möjlig i ett betessystem.
Läs mer om hur du kan påverka metanutsläppen med foder här.
Säkerhet och djurhälsa
Säkerhet och djurhälsa är en ytterst viktig aspekt som tas hänsyn till vid utvärdering av metanhämmare. Alla metanhämmare forskas det därför mycket på för att undersöka effekt på både djur- och produktnivå. För att få användas i praktiken så behöver produkten testas i flera försök och utvärderas europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA).
Riskbedömning metanhämmare
Metanhämmare för nötkreatur måste genomgå en strikt vetenskaplig riskbedömning av europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). EFSA utvärderar att fodertillsatsen är säker för djuren, konsumenterna, miljön och de som hanterar produkten. Efter eventuellt positivt utlåtande från EFSA kan produkten kunna komma att godkännas och användas i praktiken inom EU.
Effekt över tid
En tredje aspekt handlar om effektens hållbarhet. Många substanser ha visat sig fungera bra på kort sikt, men mikroorganismerna i våmmen är anpassningsbara och kan förändra sin sammansättning så att effekten avtar över tid. Typ av foder har också ofta en påverkan på grad av effektivitet.
Ekonomi och praktik
Slutligen är ekonomi och praktisk användbarhet avgörande. Vissa ämnen, som nitrat, är billiga och lättillgängliga men svåra att hantera på grund av riskerna. Andra, som vissa alger eller syntetiska molekyler, kan vara mycket effektiva men dyra eller svåra att producera i tillräcklig skala. Det behövs lösningar som fungerar i praktiken, både för lantbrukaren och för klimatet.
Kombinationsstrategier
Det finns också intresse för kombinationsstrategier. Inhibitorer kan i princip användas tillsammans med andra åtgärder, som anpassad foderstrategi, avel för djur med lägre metanproduktion eller styrning av våmmens mikrobiom. På det sättet kan man potentiellt addera effekter eller till och med uppnå synergier där helheten blir större än summan av de olika åtgärderna. Generellt så vet vi idag lite för lite om vad som sker på mikrobiell nivå och hur det påverkar hela foderjäsningen. Här behövs mer kunskap.
Materialet är framtaget av Rebecca Danielsson, SLU
Referenser:
Beauchemin med flera, 2022. Invited review: Current enteric methane mitigation option. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2022-22091
Hristov, 2024. Invited review: Advances in nutrition and feed additives to mitigate enteric methane emissions. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2023-24440
Lund med flera, 2025. TRL-niveau for nye, metan-reducerende fodertyper og fodertilsætningsstoffer. https://pure.au.dk/ws/files/419202586/Levering_TRL_for_nye_foderadditiver_20250128.pdf
