Förebyggande av mastit
Kon mår bäst och producerar mest mjölk om hon aldrig får klinisk mastit (juverinflammation) och om celltalet i mjölken ligger stabilt under 100 000 celler/ml mjölk. Det är fortfarande en av de vanligaste och mest kostsamma sjukdomarna och den är ofta är svår att behandla. Därför är det extra viktigt att förebygga mastit.
Det vanligaste celltalet hos en enskild ko ligger, oavsett ras och ålder, stadigt mellan 20 000 och 50 000 celler/ml. Just de kor som har mycket låga celltal i mjölken är faktiskt även de som nästan aldrig får klinisk mastit.
Juvret hos mjölkkon belastas i högre grad än flera andra kroppsfunktioner och kan därför kallas för mjölkkons chockorgan. Med det menas att all negativ belastning på kon i form av till exempel stress, underutfodring eller smitta till en början visar sig som en ökad förekomst av både kliniska (synliga) och subkliniska (osynliga) mastiter. Redan en lindrig juverstörning är viktig eftersom det påverkar mjölkproduktionen negativt.
Förebyggande under hela kons liv
Friskvård är extra viktigt under vissa perioder i kons liv som till exempel perioden runt kalvning och under tidig laktation. Det kan handla om exempelvis bra hygien, genomtänkta och konsekventa mjölkningsrutiner, utfodring och stressfri djurhantering. Vid sinläggning är låga mjölkmängder, successiv sinläggning och en ren, stressfri miljö viktiga parametrar för att lyckas förebygga mastit. Förebyggande åtgärder är också viktiga under uppfödningen av kvigkalven, som till exempel goda råmjölksrutiner och att förebygga spensugning.
Betesperioden innebär oftast låg risk för mastit, men vissa faktorer som skador på spenar, smutsiga betesmarker och värmestress kan öka risken för mastit. Genom att upprätthålla god hygien och rätt mjölkningsrutiner kan du minska risken för juverhälsoproblem under betesperioden.
Djurinköp
Inköp av djur innebär alltid en risk för introduktion av smittsamma sjukdomar till besättningen. När det gäller mastit är risken att få in de smittsamma juverbakterierna Streptococcus agalactiae, Stapylococcus aureus och Mycoplasma bovis viktigast. Risken är större om man köper in kor jämfört med kvigor eftersom kor oftare har juverinfektion än kvigor.
Vaccination
Det finns två vacciner i Sverige mot mastit, där det ena riktas mot stafylokocker och Escherichia coli medan det andra riktas mot Streptococcus uberis. Effekten under svenska förhållanden är inte helt klarlagd.
Besättningsarbete
Vid sjukdomsförebyggande hälsoarbete är perspektivet omvänt från traditionella veterinära insatser när kliniskt sjuka djur behandlas på olika sätt. Det handlar alltså om friskvård vilket kräver ett betydligt mer förfinat signalsystem som kan upptäcka tidiga tecken på begynnande juverhälsostörningar i besättningen.
Avel
En anledning till det goda juverhälsoläget bland svenska kor är det långsiktiga avelsarbetet för friskare juver som pågått i landet under flera decennier. I de avelsvärden som används tar man bland annat hänsyn till behandlingar av mastit, celltal, juvrets egenskaper och mjölkflöde.
Fördjupande artiklar om förebyggande av mastit
Rekommendationer förebyggande av mastit hos nykalvade kvigor
Förebyggande av mastit – kalvar och dräktiga kvigor
Förebyggande av mastit – nära kalvning
Förebyggande av mastit – kalvning
Förebyggande av mastit – nykalvade kor
Förebyggande av mastit – under laktationen
Förebyggande av mastit – sinläggning
Behandling med interna spenförslutare vid sinläggning
Förebyggande av mastit – sinperioden
Juverhälsa kopplat till betesperioden
Förebyggande av mastit – stressfri djurhantering
Förebyggande av mastit – djurinköp
Förebyggande av mastit – vaccinering
Arbetsgång vid juverhälsoarbete
Testa dig själv om förebyggande av mastit
Läs mer
Juverportalen i samarbete med
