Sök

Stress kan påverka djurens immunförsvar negativt och därmed göra dem mer känsliga för infektioner. Risken är extra stor runt kalvning då den dräktiga och nykalvade kvigan/kon utsätts för många stressfaktorer. Detta kan innebära en ökad risk för juverinfektion och mastit. Korna kan dock bli stressade även under andra perioder under laktationscykeln till exempel på grund av överbeläggning i ligg- och ätavdelningar

Inköp av djur innebär alltid en risk för introduktion av smittsamma sjukdomar till besättningen. När det gäller mastit är risken att få in de smittsamma juverbakterierna Streptococcus agalactiae, Stapylococcus aureus och Mycoplasma bovis viktigast. Risken är större om man köper in kor jämfört med kvigor eftersom kor oftare har juverinfektion än kvigor. 

Vaccin som skydd mot mastit har länge varit ett forskningsområde. I dagsläget finns två vacciner tillgängliga i Sverige, men effekten under svenska förhållanden är inte helt klarlagd.

Ett systematiskt arbetssätt behövs vid juverhälsoarbete i mjölkbesättningar. Övervakning av nyckeltal, och kartläggning av gården inklusive målsättningar och förutsättningar är faktorer som kan ligga till grund för förbättringsarbete.

Här hittar du samlad kunskap från Juverportalen om allt från juvrets funktion, juversjukdomar och förebyggande av mastit (juverinflammation). Klicka på rubrikerna för att komma vidare.

Kons juver består av fyra separata juverdelar och varierar kraftigt i storlek, till exempel beroende på ålder och mjölkproduktion. Juvret genomgår stora förändringar både under kvigans liv från kalv till kalvning och under laktationscykeln, det vill säga från kalvning till nästa kalvning. 

Spenhuden och spenkanalen är viktiga fysiska barriärer mot infektion. Dessa faktorer, likväl som urmjölkning, kan mekaniskt hindra bakterier från att ta sig in i juverdelen eller få fäste inne i juverdelens mjölkcisterner innan de orsakar skada. Andra viktiga delar av försvaret är vita blodkroppar som finns i juvervävnaden och i mjölken 

Juvret hos mjölkkor består av fyra juverdelar och väger upp till 75 kg. Även om storlek och form varierar mellan individer, finns det ingen koppling mellan juvrets storlek och mängden mjölk som produceras i juvret. 

Juvrets utveckling börjar tidigt under dräktigheten oavsett fostrets kön. När kalven föds finns spenar och grunden till den mjölkbildande vävnaden. Viktig utveckling av juvret sker delvis runt kvigans könsmognad men främst under den andra halvan av kvigans dräktighet. Under sista månaden innan kalvning ökar antalet mjölkbildande celler kraftigt och produktionen av råmjölk (kolostrum) kommer igång.  

Mjölkkörteln är en dynamisk vävnad som förändras under laktationscykeln, där viktiga delar är råmjölksperioden, mjölkperioden (laktationen), sinläggningen och sinperioden.