Juvret – från anatomi och försvar till utveckling

Kons juver består av fyra separata juverdelar och varierar kraftigt i storlek, till exempel beroende på ålder och mjölkproduktion. Juvret genomgår stora förändringar både under kvigans liv från kalv till kalvning och under laktationscykeln, det vill säga från kalvning till nästa kalvning. 

Närbild på juver
Bild: Lars Angantyr

Juvret hos mjölkkor består av fyra juverdelar, väger upp till 75 kg och hålls på plats av kraftiga ligament. Juvrets storlek och form varierar mellan individer, men det finns ingen koppling mellan juvrets storlek och mängden mjölk som produceras i juvret. 

För att producera mjölk krävs en god blodförsörjning. För varje liter mjölk som produceras måste 400 till 600 liter blod passera juvret. Juvret är också rikt på nerver som bland annat har betydelse för mjölkningen genom mekanismer som leder till att hormoner transporteras från hjärnan till den mjölkproducerande vävnaden.  

Juvrets försvar 

Spenhuden och spenkanalen är viktiga skydd mot infektion. De tillsammans med urmjölkning kan hindra bakterier från att ta sig in i eller få fäste inne i juverdelens mjölkcisterner innan de orsakar skada. Andra viktiga delar av försvaret är vita blodkroppar som finns i juvervävnaden och i mjölken. 

Juvrets utveckling 

Juvrets utveckling börjar tidigt under dräktigheten oavsett fostrets kön. När kalven föds finns spenar och grunden till den mjölkbildande vävnaden. Viktig utveckling av juvret sker delvis runt kvigans könsmognad men främst under den andra halvan av kvigans dräktighet. Under sista månaden innan kalvning ökar antalet mjölkbildande celler kraftigt och produktionen av råmjölk  kommer igång.  

Laktationscykeln 

Varje laktationscykel består av flera olika perioder. Råmjölken, som börjar produceras strax före kalvning, är viktig för att skydda den nyfödda kalven med antikroppar. Mjölkproduktionen kommer igång efter kalvning och förändras successivt där mjölken kan levereras till mejeriet redan 3–4 dagar efter kalvning. Längden på mjölkperioden varierar bland annat beroende på om kon blir dräktig igen eller inte, men laktationen hos svenska kor är vanligen 10 till 11 månader lång. Ungefär 6-8 veckor före nästa kalvning sinläggs kon vilket innebär att mjölkproduktionen upphör för att juvret ska få en viloperiod inför nästa kalvning.   

Artiklar inom avsnittet ”Om juvret” med mer fördjupande information 

Juvrets anatomi hos nötkreatur 

Juvrets försvar mot infektioner

Juvrets utveckling från embryo till kalvning

Juvrets utveckling under laktationscykeln

 

Tillbaka till översiktssidan om juver och juverhälsa

Juverportalen i samarbete med