Sök

Nu kan vi presentera vårt andra stallförsök och den här gången handlar det om tomtid i grisstallar. Lisa Dahlin, doktorand vid SLU - Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, har som en del i sitt större doktorandprojekt undersökt effekten av tomtid efter tvätt.

Elakartad lungsjuka orsakas av bakterien Actinobacillus pleuropneumoniae (APP). Vanligen blir inte grisarna synbart sjuka men tillväxttakten påverkas negativt och brösthinneinflammationer ses i samband med besiktningen vid slakt.  

Fläksjuka är ett tillstånd där spädgrisen inte kan föra ihop bakbenen och därför varken kan resa sig eller gå. Detta tillstånd kan drabba nyfödda smågrisar kort efter födseln och går ofta över av sig självt, men smågrisen kan behöva hjälp under en period. Det är inte smittsamt.

Grisningsfeber drabbar suggan i anslutning till förlossningen och innebär bland annat minskad eller upphörd mjölkproduktion. En kombination av flera faktorer utlöser sjukdomen, som också ibland kallas PPDS (postpartum dysgalactia syndrome) eller MMA (mastit, metrit, agalakti).

Influensa är en smittsam virussjukdom hos gris som kan orsaka feber, hosta och nedsatt aptit, särskilt hos unga djur. Eftersom viruset lätt förändras och i vissa fall kan smitta mellan djur och människor är det viktigt med god smittskyddshygien och tidig diagnostik.

Akut juverinflammation ses oftast tidigt under digivningstiden. Kroniska inflammationer i juvret kan förekomma under sintiden.

Sjukdomsutbrott av leptospiros är ovanligt hos tamgrisar i Sverige men det förekommer dock enstaka fall. Sjukdomen är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människa.

Pasteurella multocida är en vanlig bakterie som normalt finns hos friska grisar, men som kan som kan ge lunginflammation om djuren redan har andra luftvägsinfektioner som till exempel influensa, SEP eller APP.

Grisar med lunginflammation kallad SEP (Swine Enzootic Pneumonia) får torr hosta som ofta bara hörs när grisarna är aktiva. Sjukdomen är vanlig både i Sverige och i resten av världen. Den är smittsam och sprids lätt i besättningar. Oftast läker sjukdomen av efter några månader.

Nyssjuka, även kallad atrofisk rhinit, orsakas av särskilda varianter av bakterien Pasteurella multocida och kan ge deformationer i trynet hos främst unga, växande grisar.