Aujeszkys sjukdom (AD, Pseudorabies)

Aujeszkys sjukdom är en virussjukdom som huvudsakligen drabbar tamgrisar och vildsvin. Den kallas också psudorabies eller ”mad itch” på grund av den kraftiga klåda som drabbar andra djurslag än gris vid infektion.

Anmälningspliktig sjukdom – ja

Sjukdom

Sjukdomen förekommer i stort sett över hela världen. Efter ett nationellt bekämpningsprogram blev Sverige officiellt friförklarat från AD 1996. En del länder inom EU har utrotat sjukdomen, medan andra är i olika stadier av bekämpning. Sjukdomen finns hos vildsvin i många europeiska länder. Gris inklusive vildsvin är det huvudsakliga värddjuret men nästan alla däggdjur, utom människa och människoapa, kan drabbas.

Smittämnen/ smittvägar

AD orsakas av ett herpesvirus. Överföring av virus sker oftast via direktkontakt med infekterade individer. Andra möjliga smittvägar är via kläder, fordon eller föremål som förorenats av virus. Smittan kan även överföras via sperma och genom intag av smittade foster eller vävnader. Efter sjukdom kan virus finnas kvar i vilande form i olika vävnader i kroppen. Vid kraftig stress kan de vilande virusformerna aktiveras och orsaka fortsatt smittspridning. Andra djur än grisar kan inte föra smittan vidare.

Symtom

Den kliniska bilden beror till stor del på djurens ålder. 

  • Nyfödda grisar drabbas av symtom från det centrala nervsystemet med muskeldarrningar, kramper och cirkelgång och dödligheten kan närma sig 100 procent.
  • På äldre smågrisar ses lägre dödlighet och mindre centralnervösa symtom.
  • Hos tillväxtgrisar ses förutom försämrad aptit och feber, symtom från andningsorganen såsom hosta, nosflöde och andnöd.
  • Hos vuxna grisar är sjukdomen vanligtvis övergående med feber, nedsatt aptit och lindriga symtom från andningsvägarna.
  • Dräktiga suggor kastar dock ofta inom tio dagar efter att de infekterats.

Åtgärder

AD omfattas av epizootilagen och är anmälningspliktig redan vid misstanke. Vid misstanke måste veterinär genast tillkallas. Till dess att en veterinär kommer måste besättningen göra allt som går för att förhindra smittspridning. Inga djur får utsättas för direkt eller indirekt kontakt med smittade djur. Grisar från den drabbade besättningen får inte flyttas därifrån. Kastade foster, fosterhinnor och annat material som kan innehålla smittämne skall hanteras så att andra djur inte kan komma i kontakt med de. Även vid misstanke om AD på andra djurslag än gris ska veterinär kontaktas.

Förebyggande arbete

Smittan finns inte i Sverige. För svenska grisproducenter är god biosäkerhet det bästa sättet att förhindra att smittan introduceras till besättningen.

I samarbete med