Detta händer i juvret vid mastit

De flesta mastiter är ett resultat av att bakterier tagit sig in i juvret via spenkanalen. Beroende på bakterieart förökar sig bakterierna i spen- och juvercisterner och tar sig ibland även in i spen- och juvervävnaden. Den skada som bakterierna orsakar på grund av frisläppning av toxiner med mera leder till frisättning av ämnen (så kallade inflammationsmediatorer) vilka sätter igång en inflammationsreaktion i vävnaden. Denna leder till förändringar i lokala blodkärl och läckage av serumproteiner från blod till juvervävnad och mjölk samt svullnad och rodnad i juvret. Inflammationsmediatorerna leder också till rekrytering av vita blodkroppar, främst neutrofiler, från blodet till juver och mjölk. Frisläppningen av inflammationsmediatorer kan också leda till feber och påverkat allmäntillstånd.  

Inflammationsreaktionen leder bland annat till ansamling av inflammationsprodukter i mjölken. Mätning av dessa, främst vita blodkroppar, i mjölk används för att diagnosticera mastit. Beroende på inflammationens omfattning uppstår olika symtom som till exempel flockor i mjölken, svullnad och rodnad i juvret samt feber och annan påverkan på kons allmäntillstånd. Dessutom ändrar mjölken sammansättning och mjölkproduktionen minskar i den sjuka juverdelen eftersom funktionen i de mjölkproducerande cellerna försämras.  

Beroende på omfattningen av skadan och hur snabbt eventuella bakterier kan elimineras från juvret utvecklas subklinisk eller klinisk mastit. Om bakterierna avdödas och skadan läker normaliseras vävnaden och mjölkproduktionen kan återgå, i bästa fall till liknande nivå som innan sjukdomen. Tyvärr är det dock inte så ovanligt att en del av bakterierna överlever vilket innebär att juverinfektionen och mastiten kan kvarstå under lång tid. Dessa fall yttrar sig oftast som subklinisk infektiös mastit. Dynamiken i samband med mastit illustreras i bilden nedan. 

Tillbaka till översiktssidan om mastit