Många faktorer kopplade till ökad risk för mastit

Kategori: Rapport

Version: Avancerad

Kontakt: Elin Gertzell

Elin Gertzell

Expert mjölkproduktion

Riskfaktorer eller predisponerande faktorer för mastit inbegriper faktorer som bidrar till att juvrets immunförsvar och kons allmänna immunförsvar försämras och att förekomsten av bakterier ökar på juver och spenar samt i juvrets närmiljö. Viktiga riskfaktorer kan bland annat återfinnas hos kon, i kons omgivning/närmiljö och i skötseln där bland annat mjölkningen är en viktig del men risker finns också bland kalvar och dräktiga kvigor.

En mer detaljerad bild av riskfaktorer under olika perioder av kvigans och kons liv (kalvar, dräktiga kvigor, nära kalvning, kalvning, nykalvade kor, mjölkningsperioden, sinläggning, sinperioden) samt under betesgång ges under respektive artikel.

Exempel på riskfaktorer som kan öka risken för juverinfektion och mastit
	Exempel på riskfaktorer
Kon	Hängjuver, hälta, sår, kalvning, sinläggning, andra sjukdomar, stress, ålder, ras, arv
Omgivning/närmiljö	Smutsig/våt liggyta och smutsiga gånger (både inne och på bete), värme/fukt/drag, dålig rörelsefrihet/felaktigt utformade liggbås, ingen nattbelysning
Mjölkning	Ingen mjölkningsordning efter juverhälsa, dålig förstimulering, dålig mjölkningshygien, övermjölkning, fel på mjölkningsanläggningen
Annan skötsel	Dålig rengöring i kalvningsboxar och liggbås, dålig foder- och vattenkvalité, foderstat som inte är anpassad efter kornas behov, ingen gruppering efter juverhälsa, överbeläggning, inredning som orsakar skador eller hindrar naturligt rörelsemönster, spensugning bland kalvar och kvigor, inhysning av dräktiga kvigor med mjölkande kor och sinkor, inköpt av ej hälsodeklarerade djur, avelsstrategi som inte tar hänsyn till juverhälsa

Ökat smittryck

De flesta mastiter är ett resultat av att bakterier infekterat juvret genom spenkanalen. Ju fler bakterier som finns i spenens/juvrets omgivning desto större är risken att de kan ta sig in i juverdelen. Exempel på faktorer som kan öka förekomsten av bakterier på juvret är att man mjölkar en ko med juverinfektion före friska kor eller att liggytan är smutsig. Smittrycket i besättningen kan också öka eller förändras genom inköp av kor med juverinfektion.

Kor på upptrampad drivgång — En smutsig omgivning kan öka risken för mastit.

Försämrat immunförsvar

Kons immunförsvar är viktigt för att hon ska kunna motstå och bekämpa juverinfektioner och därmed minska risken för mastit. För att förebygga mastit är det viktigt att både det lokala (i juvret) och det allmänna immunförsvaret fungerar bra. Exempel på viktiga delar av det lokala immunförsvaret är god förslutning av spenkanalen. Exempel på viktiga delar av det allmänna immunförsvaret är att celler i juvervävnaden snabbt känner igen en infektion och att kons vita blodkroppar fungerar som de ska. 

Faktorer som försämrar det lokala immunförsvaret är till exempel spenskador och mjölkläckage medan bland annat stress och bristsjukdomar kan ha negativ påverkan på det allmänna immunförsvaret.

Närbild på liggande ko med läckande juver — Mjölkläckage kan öka risken för juverinfektion. Foto: Karin Persson Waller, SVA.

Djurinköp

Vid inköp av djur finns alltid en risk att föra in smittsamma sjukdomar till besättningen. Detta gäller även smittsamma juverbakterier som Streptococcus agalactiae, Stapylococcus aureus och Mycoplasma bovis, vilka kan introduceras till besättningen till exempel genom inköp av kor som har infektion i juvret. Risken är större om man köper in kor jämfört med kvigor eftersom kor oftare har juverinfektion än kvigor. 

Värmestress

Värmestress uppstår när kons förmåga att göra sig av med överskottsvärme överskrids och när kons kroppstemperatur lämnar den termoneutrala zonen. I litteraturen varierar intervallet för en vuxen kos termoneutrala zon men troligen ligger intervallet mellan omkring 0 och plus 20 grader. Men intervallet kan variera mycket beroende på olika omständigheter så som till exempel ras, laktationsstadium, hull och vindhastighet. Högre omgivningstemperatur kommer således att leda till värmestress, men luftfuktigheten har också betydelse och därför används ofta ett så kallat THI-index för att beskriva när kon riskerar att drabbas av värmestress. Kors ämnesomsättning producerar mycket värme och högproducerande kor är känsligare för värmestress än lågproducerande kor.

Värmestress leder (som all stress) till att kons immunförsvar sänks och att hon blir mer mottaglig för infektioner. Som ett resultat av värmestress ses därför ofta ett förhöjt celltal vilket i Sverige ofta kallas sommartoppen, eftersom vi ser en stigning av det nationella tankcelltalet under sommarmånaderna.

Värmestress motverkas bland annat genom att kyla ner kon genom att ge djuret tillgång till skugga, fri tillgång på vatten samt med fläktar och duschar.

Skador på juver och spenar

Skador på juvret och spenarna kan direkt eller indirekt leda till mastit. Yttre våld på juvret, till exempel genom stångning eller spark från en annan ko, kan leda till en vävnadsskada som sätter igång en inflammationsreaktion i juvret varpå mastit utvecklas. Vid dessa fall hittar man inga bakterier eller andra mikroorganismer i mjölken (icke-infektiös mastit). Sådana skador läker normalt av sig själva men tyvärr är det inte ovanligt att den skadade juverdelen blir infekterad med bakterier vilket leder till infektiös mastit. 

Spenarna kan ibland få synliga skador i samband med spentramp och eller slit- och rivskador. Beroende på skadans placering och omfattning kan detta påverka mjölkningen och mjölkproduktionen i större eller mindre omfattning. Oftast leder inte dessa skador till mastit men risken för juverinfektion ökar vilket kan leda till infektiös mastit.   

Skador på spenarna kan också uppkomma redan hos den unga kvigan i samband med spensugning eller hos kor i samband med mjölkning, oftast som ett resultat av brister i mjölkningsrutinen eller mjölkningsanläggningen. Även dessa skador kan leda till ökad risk för juverinfektion och infektiös mastit. 