Sök

Råmjölk, bra utfodring och en ren, torr, dragfri miljö är grundbultar för en bra kalvhälsa. Här hittar du länkar för att hitta kunskapen du behöver för att förbättra din kalvhälsa. 

För att förstå varför höns i frigående system går ihop och lägger sig i hög, som kan leda till kvävning och förlust av fåglar, genomfördes en studie i Storbritannien där bland annat intervjuer med djurägare gjordes om äggproducenternas personliga erfarenheter i ämnet.

Rätt hull vid rätt tillfälle i laktationen lägger grunden för en frisk ko och bra reproduktion. Genom att kontrollera hull kontinuerligt går det att utvärdera om näringsförsörjningen fungerar och gör det möjligt att justera hullet i senare delen av laktationen, innan sinläggning. 

Smågrisens intag av råmjölk är avgörande för immunförsvar, överlevnad, hälsa och tillväxt. Att ta hänsyn till fysiologiska faktorer hos både sugga och smågrisar samt att skapa en optimal närmiljö under smågrisarnas första levnadsdygn skapar goda förutsättningar för smågrisens fortsatta produktiva liv.

Förekomst av svansbitning påverkar grisars välbefinnande samt kan även påverka produktionen. I en nyligen publicerad artikel visar man att svansskador minskar med tillsatser av aminosyror och mineraler till fodret samt vid flimmerfri belysning och fri tillgång till hösilage. 

Det finns risk att köpa in smittor när gården köper in djur. Här hittar du information om hur du kan minska risken genom att exempelvis ha koll på ursprungsbesättningens hälsostatus inför köpet, och isolering på gården efteråt.

Gemensamt för alla inhysningssystem för nötkreatur är att djuren ska ha en torr, ren och bekväm liggyta, möjlighet att äta och dricka obehindrat och socialisera med artfränder. Liggbåsstallet är ett av inhysningssystemen som, om det utformas rätt, kan erbjuda djuren den välfärd och komfort de behöver med ökad produktion och bättre djurhälsa som följd.

Elektroniska öronmärken öppnar upp nya möjligheter för individuell utfodring och uppföljning i både nöt- och lammproduktion. Genom att kombinera elektronisk identifiering med digital teknik kan lantbrukaren optimera fodertilldelningen, förbättra djurhälsan och sänka foderkostnaderna. Under Gröna Mötens seminarium den 23 april presenterades hur elektronisk identifiering kan användas praktiskt vid utfodring.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete. 

Många kor hinner idag slås ut innan de hunnit bli lönsamma. Medvetna val kring rekryteringskvigor för att minska ofrivillig utslagning samt att minska andelen kor som inte går till slakt är exempel på områden att arbeta vidare med på besättningsnivå.