Inhysning av nötkreatur i liggbås
Gemensamt för alla inhysningssystem för nötkreatur är att djuren ska ha en torr, ren och bekväm liggyta, möjlighet att äta och dricka obehindrat och socialisera med artfränder. Liggbåsstallet är ett av inhysningssystemen som, om det utformas rätt, kan erbjuda djuren den välfärd och komfort de behöver med ökad produktion och bättre djurhälsa som följd.
Lyssna på artikeln
Inhysning av nötkreatur i liggbås
De vanligast förekommande inhysningssystemen för nötkreatur är lösdriftssystem med liggbås, djupströbädd med skrapgång och olika typer av ligghallar i anslutning till betesmark. Även uppbundna system och stall med spaltboxar förekommer.
Ett lösdriftssystem med liggbås innehåller, förutom liggbåsen, skrapgångar där djuren går och står samt ät- och drickplatser. Har stallet flera rader med liggbås behövs tvärgångar där djuren kan passera för att ta sig mellan de olika skrapgångarna. Ytan där fodret läggs kan vara i form av foderbord eller fodertråg/krubba. Vattenplatserna är utformade som vattenkoppar eller vattenkar.
Foderbord och drickplatser
Foderbordsytan behöver vara något upphöjt i förhållande till skrapgången, där djuret står. Höjdskillnaden gör att djuret lättare kommer åt fodret eftersom inredningen vid foderbordet hindrar djuret att sätta fram ena foten för att nå fodret. Beroende på hur många liggbåsrader stallet har, fås olika många ätplatser i stallet. Ju fler liggbåsrader, desto fler djur skall dela på ytan vid foderbordet. Vatten till djuren Placeras oftast vid foderbordet eller i tvärgångarna.
Liggbås
I liggbåset är det liggbåsavskiljarna tillsammans med nackbomen och en eventuell bogplanka, som reglerar vilket utrymme som det enskilda djuret får och hur djuret ligger. Båspallen behöver ha en lutning på cirka 4 procent för kor och cirka 5 procent för tjurar, för att fukt och urin lättare ska rinna av. För att öka komforten för djuren behövs en gummimatta/ madrass och strö. Mattan/madrassen tillsammans med ströet ger även värme åt den enskilda individen. Gott om strö eller strö med ett icke vasst ytskikt förhindrar hasskador och kan hjälpa till att hålla ytan torr och ren. Mattan/madrassen och ströet gör även att djuren får stöd när det reser och lägger sig. Det finns även djupa liggsängar där själva ramen på båspallen är av betong men liggytan består av halm/kalk, sand eller fiberströ.
Liggbåsinredning
Det väldigt viktigt att inredningen inte på något sätt begränsar resnings-och läggningsrörelsen. Djuret behöver kunna röra huvudet framåt i båset utan att ta i inredningen. Det är även en stor fördel om det kan vara fritt nere vid golvet. I många fall fungerar liggbåset bra även utan bogplanka. Om det, av någon anledning, behöver vara någon form av bogplanka, så bör den vara eftergivlig så att djuren kan sträcka ut ett framben vid vila. Att djuren kan lägga sig på sidan med huvudet över bogplankan är också önskvärt. Det är viktigt att bogplankan inte är högre än 10 centimeter, då detta försvårar i resningsrörelsen där nötkreaturen vill ta ett steg framåt. För ett optimalt liggbås bör således båsavskiljare utformas så att det lämnas fria zoner, för huvud, framben och bakben, så att nötkreaturen kan utföra läggnings- och resningsrörelsen naturligt samt vila sig bekvämt.
Det finns många olika leverantörer som säljer inredning och inredningen skiljer sig åt emellan leverantörerna. För monteringen av inredningen ska leverantörens rekommendationer följas, men rekommendationerna måste även anpassas efter den egna besättningens behov. Dimensioneringen av inredningen bör baseras på de 20 procent största individerna för att undvika skador på de största djuren. Det är även viktigt att det, efter montering, inte finns några utstickande detaljer, till exempel skruvar och muttrar, som djuren kan skada sig på.
Resnings- och läggningsbeteende
Nötkreaturs resnings- och läggningsbeteende är medfött och sker alltid på samma sätt. Själva läggnings- och resningsrörelsen skall ta högst 1-2 minuter på stall för djuret att utföra från början till slut. Om resnings- och läggningsrörelsen tar längre tid än så, är detta en indikation på att antingen individen är sjuk / skadad alternativt att liggbåset inte är optimalt utformat.
Eftersom nötkreatur har ett specifikt resningsbeteende behöver de utrymme framåt för att kunna resa sig. Om detta utrymme, så kallat resningsutrymme, inte finns framåt behöver djuren kunna föra huvudet åt sidan. Det innebär att inredningen måste tillåta detta och att det finns utrymme åt sidan, för att göra det. En annan mindre bra lösning är att djuren delar resningsutrymme. Ett ranglågt djur vågar inte lägga eller resa sig in i ett utrymme där en ranghög individ ligger. Det ranglåga djuret kan då istället välja att lägga sig i skrapgången alternativt ligga på snedden i liggbåset, med andra problem som följd.
Här finns en film som beskriver hur resnings - och läggningsbeteendet hos nötkreatur utförs.
Vilka mått som liggbåset ska ha beror på vikten på djuret, som ska inhysas i båset. I djurskyddslagstiftningen (L104) finns detta reglerat. Då måtten som beskrivs i djurskyddslagstiftningen är minimimått, så är det bra att följa måttrekommendationer som är baserade på tillgänglig litteratur, forskning och praktisk erfarenhet. Liggbåsets längd, bredd och liggytans utformning påverkar komforten i liggbåset och därmed tiden djuret ligger i båset.
| Djurkategori (Vikt, kg) | 450 | 650 | 800 |
|---|---|---|---|
| Längd rad mot vägg min (cm) | 260 | 280 | 300 |
| Längd rad mot rad min (cm) | 245 | 265 | 285 |
| Båsbredd cc min (cm) | 110 | 125 | 130 |
| Övre frontrör, höjd över liggyta minst (cm) | 80 | 90 | 95 |
| Nedre frontrör, höjd över liggyta max (cm) | 10 | 10 | 10 |
| Bogplanka från bakkant (cm) | 170 | 180 | 185 |
| Bogplanka höjd från liggyta max (cm) | 8 | 10 | 10 |
| Nackbom från bakkant (cm) | 160 | 175 | 180 |
| Nackbom höjd från matta (cm) | 110 | 125 | 130 |
| Nedre rör båsavskiljare (1 m från bakkant) höjd från matta min (cm) | 25 | 30 | 30 |
| Kategori max (kg) | 150 | 250 | 400 | 600 | <600 |
|---|---|---|---|---|---|
| Längd rad mot vägg min (cm) | 185 | 215 | 240 | 280 | 295 |
| Längd rad mot rad min (cm) | 170 | 190 | 215 | 255 | 280 |
| Båsbredd cc min (cm) | 80 | 90 | 100 | 120 | 125 |
| Övre frontrör, höjd över liggyta minst (cm) | 60 | 65 | 75 | 90 | 100 |
| Nedre frontrör, höjd över liggyta max (cm) | 5 | 5 | 5 | 10 | 10 |
| Bogplanka från bakkant (cm) | 130 | 145 | 160 | 165 | 175 |
| Bogplanka höjd från liggyta max (cm) | 6 | 8 | 8 | 10 | 10 |
| Nackbom från bakkant (cm) | 125 | 135 | 150 | 160 | 170 |
| Nackbom höjd från matta (cm) | 85 | 100 | 110 | 120 | 120 |
| Nedre rör båsavskiljare (1 m från bakkant) höjd från matta min (cm) | 20 | 20 | 25 | 25 | 30 |
Fördelar med olika typer av liggbåsinredning
- Bultad inredning är stabil.
- Frihängande inredning går lätt att ändra på utan borra nya hål i båspallen.
- Med frihängande inredning går det lätt att montera gummimatta/ madrass på rulle längsmed hela liggbåsraden på en gång.
Nackdelar med olika typer av liggbåsinredning
- Bultad inredning går inte att ändra på så lätt.
- Frihängande inredning är inte lika stabil
- Eftergivlig inredning kan göra att det blir mindre plats i liggbåsen intill. Får inte ge efter för mycket, så att det blir mindre tillgänglig yta för djuret i båset intill
Att tänka på
- Placera inte frontinredningsrör för lågt då djuren riskerar att komma under med något framben och bryta detta vid resning.
- Måtten och liggbåsets utformning avgör djurens trivsel och renlighet
- Ha så lite inredning som möjligt i liggbåsets främre del för att inte hindra djurets läggnings- och resningsbeteende.
Felmonterad inredning ger
- Skador eller skav på djuren.
- Felaktiga eller avbrutna rörelser för resning och läggning
- Djur som ligger i skrapgången
- Djur som står upp i båsen eller som står upp med bakbenen nere i skrapgången. Detta indikerar att djuren har svårt att lägga sig. Troligen är båset för grunt och att inredningen behöver justeras, så mer plats fås framåt. Kan även vara att ”nackröret” behöver höjas.
- När djur ligger snett i liggbåsen tenderar det till att bli mer gödsel på båspallen. Detta beror oftast på att liggbåset är för kort och inte är för brett, vilket man lätt tror.
- Hindrar ett djur från att kunna ligga på sidan.
- Laga inredningsdetaljer direkt om en klammer lossnar eller liknande så att inte djuren skadar sig på inredningen.
Inhysningssystem med liggbås är inledningsvis en dyrare lösning jämfört med inhysning på ströbädd. Dels beror det på att liggbåsstallet med olika gjutningar med lutningar och nivåer i stallet. Ett liggbåsstall har också mer inredning. Dock så är halmen dyr med avseende på bland annat arbete, hantering och lagring. Vissa år så kan det vara brist på halm vilket ställer till problem för inhysningssystem med ströbädd. Av den anledningen kan inhysningssystem med liggbås därför ofta det billigare alternativet. Vidare fås klet- eller flytgödsel med detta inhysningssystem, vilket kan vara en fördel ur spridningssynpunkt.
Författare: Therese Ljungberg, Växa Sverige
Läs mer
Lidfors, 1989 The use of getting up and lying down movements in the evaluation of cattle environments
Herlin et al, 1997 Comparison of lying area surfaces for dairy cows by preference, hygiene and lying down behaviour https://www.researchgate.net/publication/279553256_Comparison_of_lying_area_surfaces_for_dairy_cows_by_preference_hygiene_and_lying_down_behaviour
Herlin, 2007 Effects of protective gates at concentrate feed stations on behaviour and production in dairy cows: A brief note https://www.researchgate.net/publication/248335904_Effects_of_protective_gates_at_concentrate_feed_stations_on_behaviour_and_production_in_dairy_cows_A_brief_note
O´Connell et al, 1991
The Danish Agricultural Advisory Centre, 2002 https://www.scribd.com/document/239389261/Cattle-Housing-Design
CIGR International Comission of Agricultural and Biosystems engineering 2015. Design of dairy cow and replacement heifer housing https://www.cigr.org/sites/default/files/documets/Design_of_dairy_cow_and_remplacement_heifer_housing-CIGR_working_group_Cattle_housing-2015.pdf
Rutherford et al., 2008 Hock Injury Prevalence and Associated Risk Factors on Organic and Nonorganic Dairy Farms in the United Kingdom
Potterton et al., 2011 Risk factors associated with hair loss, ulceration, and swelling at the hock in freestall-housed UK dairy herds https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022030211002839
https://thedairylandinitiative.vetmed.wisc.edu/home/housing-module/ 2025-04
Personligt meddelande: Courtney Halbach, 2025-04