Sök

Om råmjölken har dålig kvalité behöver kalven få i sig mer. Det går att få bättre råmjölk genom att mjölka ur kort efter kalvning, satsa på äldre, hållbara kor och ge korna en lagom lång och stressfri sinperiod med rätt näringsförsörjning. 

Att välja och använda mjölkersättning på rätt sätt påverkar kalvens tillväxt, hälsa och lönsamhet.  

Två nya internationella studier har tittat på dels råmjölk vid först givan, och tillskott av fett i mjölkersättning.  

Att låta en kviga växa långsammare på ett billigare foder kan verka som en god affär, men sanningen är ofta den motsatta. Beräkningar visar att den extra uppfödningstiden nästan alltid blir dyrare i slutändan, oavsett foderpris.

Att regelbundet mäta torrsubstans i vått foder är en enkel men viktig rutin för att säkerställa rätt utfodring på gårdar med bland- och fullfoder. Justera foderreceptet efter torrsubstans och undvik både över- och underutfodring, vilket sparar pengar och förbättrar djurhälsan. Nedan beskrivs hur du enkelt kan mäta torrsubstansen hemma, med hjälp av en mikrovågsugn.

Kalvningsförlamning kan förebyggas genom utfodringsstrategier i sinperioden som ökar kornas egen förmåga att tillfälligt ta kalcium från skelettet vid kalvning. På besättningsnivå bör åtminstone färre än tre procent av de kalvande korna drabbas.  

Kalvningsförlamning kan förebyggas genom utfodringsstrategier i sinperioden som ökar kornas egen förmåga att tillfälligt ta kalcium från skelettet vid kalvning. 

Rätt hull vid rätt tillfälle i laktationen lägger grunden för en frisk ko och bra reproduktion. Genom att kontrollera hull kontinuerligt går det att utvärdera om näringsförsörjningen fungerar och gör det möjligt att justera hullet i senare delen av laktationen, innan sinläggning. 

Elektroniska öronmärken öppnar upp nya möjligheter för individuell utfodring och uppföljning i både nöt- och lammproduktion. Genom att kombinera elektronisk identifiering med digital teknik kan lantbrukaren optimera fodertilldelningen, förbättra djurhälsan och sänka foderkostnaderna. Under Gröna Mötens seminarium den 23 april presenterades hur elektronisk identifiering kan användas praktiskt vid utfodring.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete.