Så tolkar du din foderanalys: Smältbarhet och energi

Smältbarheten är nyckeln till vallfodrets energivärde. Ju större andel av fodret som djuret kan smälta, desto mer energi kan det tillgodogöra sig – och skillnader i skördetid kan påverka både smältbarheten och energinivån betydligt.

Smältbarhet/Energi 

Smältbarheten, egentligen smältbarhet av organisk substans, visar hur mycket av det askfria fodret som smälts i djurets magtarmkanal. I genomsnitt ligger smältbarheten på cirka 75 % i vallfoder som är ämnade till nötkreatur. Det betyder att 75 % av fodret smälts och de resterande 25 % kommer osmält ut i avföringen. Smältbarheten är den viktigaste parametern för att beräkna innehållet av energi. 

  • Tidigt skördad vall eller vall skördad med korta intervall (4 veckor mellan skördarna) har hög smältbarhet, ofta runt 80 %. 
  • Sent skördad vall ligger ofta under 70%. 
  • Den högsta smältbarheten man har mätt upp i djurförsök är cirka 85 % på vallfoder.
  • Analysvärden över 85 % (i vallprover) bör man beakta med viss försiktighet. 

Smältbarheten är den faktor som till största del bestämmer energin. 

Fodrets energiinnehåll beräknas utifrån smältbarheten och kan anges som nettoenergi eller omsättbar energi, båda har enheten megajoule (MJ). Energin är hög i tidigt skördat vallfoder och energin sjunker desto senare det skördas och med långa skördeintervall.  

NDF 

Cirka hälften av torrsubstansen i vallfoder är NDF-fiber, oftast 450 till 550 gram NDF per kilo ts. Baljväxter (klöver och lusern) har lägre NDF (cirka 300 till 450 gram per kilo ts) än rena gräs (cirka 450 till 550 gram per kilo ts). Timotejrika vallar ligger i den övre nivån. Innehållet av fiber ökar med mognadsgrad. Sent skördad vall ligger över 550 gram NDF per kilo ts och halm över 700.

Tabell 1. NDF i olika fodertyper

FodertypNDF (g/kg ts)
Halmöver 700
Sent skördad vallöver 500
Timotejrika vallar>450
Rena gräs450-550
Baljväxter300-450

Visste du att: Det finns många olika fibermått. NDF står för neutral detergentfiber, det betyder att foderprovet har behandlats med en pH-neutral tvållösning (detergent) och den fasta fas som är kvar är NDF. NDF består av cellulosa, hemicellulosa och lignin. Andra fibermått kan vara ADF, där A står för acid och tvållösning har surt pH. ADF är vanligt mått utomlands. Lignin och växttråd är gamla fibermått som inte används i dagens fodervärdering.  

iNDF 

Den osmältbara andelen av NDF kallas iNDF. Baljväxter har högre andel iNDF (cirka 400 gram per kilo NDF) medan i gräs smälts NDF till stor del och har därmed lägre andel iNDF (50 till 200 gram per kilo NDF).

Tabell 2. iNDF i olika fodertyper

FodertypiNDF (g/kg NDF)
Baljväxterca 400
Gräs50-200

 iNDF ökar med mognadsgraden, det vill säga ju senare skörd desto högre andel iNDF i vallen och desto mindre av NDF kommer att brytas ned i kons vom. Förkortningen iNDF kommer från engelskans indigestible neutral detergent fibre. 

Stärkelse 

Prover med majs och helsäd analyseras på stärkelse. Stärkelsehalten varierar främst mellan gröda (se tabell 2) men också en hel del mellan år. I majsensilage önskas stärkelseinnehåll över 300 gram per kilo ts. Stärkelse analyseras inte i vallfoder då det finns ytterst lite stärkelse i vallfoder. Rent gräs har egentligen ingen stärkelse medan baljväxter kan ha 20 till 30 gram per kilo ts. 

Tabell 3. Stärkelsehalten (g/kg ts) skiljer mellan olika grödor

KlövervallMajsensilageMajskolvHelsäd
Genomsnitt300510100
Vanlig variation20-30250-380430-57050-200

Råfett 

Vallfoder innehåller ganska lite fett, vanligtvis 30 till 35 gram per kilo ts. Vallfoder med mycket blad har högre fetthalt, 38 till 43 gram per kilo ts än vallfoder med stor andel stjälkar. Därför kan man se att tidigt skördat vallfoder och proteinrika foderprov också har höga fetthalter. Medan sent skördat hö med mest stjälkar och få blad kvar kan ha cirka 20 gram råfett per kilo ts.

Producerat av:

Författare: Maria Åkerlind, Växa

Ämnesord