Så tolkar du din foderanalys: Protein

Råprotein 

Råproteinet ligger ofta runt 130 till 150 gram per kilo ts. Då man utfodrar vallfoder som enda grovfoder räcker 140-150 gram råprotein långt. Vid råprotein under 130 gram per kilo ts måste man se till att det finns tillräckligt med PBV i hela foderstaten. Höga råproteinhalter i vallfoder, 160 gram per kilo ts och högre, passar bra med HP-massa och majsensilage. Växtens blad innehåller mer råprotein än stjälkarna.

Visste du att: För att bestämma råprotein i foder analyseras kvävet. Analyserat kväve multipliceras med 6,25 och kallas för råprotein. Genomsnittligt kväveinnehåll i aminosyrorna är 16 %. Dividera kväve med 0,16 är samma sak som multiplicera kväve med 6,25. (1/0,16 = 6,25). Överutfodring av protein och därmed allt för högt PBV-värde leder till hög urea i mjölken och mer ammoniak i urin och träck. 

Lösligt råprotein 

Ensilage har hög andel lösligt råprotein. Lösligt råprotein är vanligen mellan 500 och 700 gram per kilo råprotein. Det är vad växtens egna enzymer har hunnit bryta ned efter man har slagit grödan och en del nedbrytning under ensilering. Protein bryts ned till peptider, fria aminosyror och ammoniak, så kallat icke-protein-kväve. Lösligt råprotein visar hur stor andel av proteinet som snabbt löses och bryts ned i vommen. 

Hö som har torkats snabbt kan ha 200 gram lösligt råprotein per kilo råprotein. Ju blötare ensilage och desto längre tid som inläggningen tar, desto mer av proteinet förväntas bli lösligt. Högre andel lösligt råprotein ger lägre AAT och högre PBV. 

Snabb inläggning, snabb pH-sänkning, förtorkning och användning av syror som tillsatsmedel ser till att behålla proteinet i högre grad och mindre blir lösligt (400 till 550 gram per kilo råprotein) och gynnar AAT till det högre och sänker PBV. 

Ammoniumkväve / Ammoniak 

I ensilage får du ett värde på ammoniumkväve, det vill säga hur mycket av totalkvävet (råproteinet) som utgörs av ammoniak. Det mesta av ammoniaken bildas under första veckan när ensilaget fermenteras. Värdet är vanligen under 80 gram ammoniumkvävet per kilo totalkväve.  

Ammoniak kan också komma från växtens nitrat där närmare hälften omvandlas till just ammoniak under fermenteringen. Då växten ackumulerat för mycket nitrat innan slåtter, leder det till förhöjda värden ammoniak, högre pH och lågt socker. Höga nivåer av ammoniumkväve anses vara 120 gram per kilo totalkväve och däröver.  

En annan källa av ammoniak kan vara restprodukt av aktiva klostridiebakterier i ensilaget, som bryter ned växtens protein till ammoniak. Förutom doften på ett sådant ensilage visar analysen förhöjda värden av propionsyra, smörsyra, pH och lågt socker. 

AAT / PBV  

AAT och PBV beskriver proteinets värde för idisslare.  

• AAT står för aminosyror absorberade i tunntarmen, och är ett mått som beskriver hur mycket äkta protein, aminosyror, som kommer djuret till godo. Det är summan av foderprotein som passerat vommen till tunntarmen och protein från vommens mikroorganismer. Ju högre energi desto mer mikroorganismer blir det i vommen och vidare till tunntarmen.  

   

• PBV står för proteinbalans i vommen och beskriver om näringen till vommens mikroorganismer är i balans. Vommens mikroorganismer behöver balans mellan energi (lättlösliga kolhydrater) och nedbrutet foderprotein för att växa optimalt. Ett negativt PBV innebär ett underskott av råprotein i förhållande till energi för vommens mikroorganismer. Ett positivt PBV innebär ett överskott av råprotein i förhållande till energi. 

Visste du att: AAT-värdet är positivt korrelerat med energiinnehållet. PBV-värdet är positivt korrelerat med råproteinhalten i fodret.

Författare: Maria Åkerlind, Växa

För att läsa om andra delar kring foderanalysen, klicka på någon av länkarna nedan

Så tolkar du foderanalysen: Samlingssida

Så tolkar du foderanalysen: Snabbguide

Så tolkar du foderanalysen: Torrsubstans

Så tolkar du din foderanalys: Smältbarhet och energi

Så tolkar du din foderanalys: Mjölksyra och lagringsduglighet

Så tolkar du din foderanalys: Mineraler