Så tolkar du foderanalysen: Snabbguide

Publicerad: 2026-07-09

Rapport

Version: Samtliga

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Ämnesansvarig mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Porträtt av Elin Gertzell — Elin Gertzell, expert mjölkproduktion

Genom att ta analys på ditt grovfoder kan du planera och anpassa rätt foderstat till rätt djur. Här kan du läsa om vanliga begrepp så du kan tolka foderanalysen av ditt vallfoder.

Torrsubstans

Torrsubstans (ts) beskriver hur torrt fodret är och hur mycket vatten det innehåller. Torrsubstans uttrycks i procent eller gram per kilo foder (till exempel 350 gram per kilo foder är samma som 35 procent ts). Summan av ts och vattenhalt är alltid 100 procent.

Vallensilage i plansilo håller ofta mellan 30 och 35 procent ts
Vallensilage i rundbalar håller ofta mellan 40 och 60 procent ts
Lagringsdugligt hö måste ha 85 % ts eller vara torrare

Smältbarhet och energi

Smältbarheten visar hur stor del av fodret djuret kan tillgodogöra sig och är grunden för energiberäkning. 75 procent smältbarhet innebär att cirka 25 procent passerar ut i avföringen

Energi är ett beräknat värde utifrån smältbarheten. Det kan anges som nettoenergi eller omsättbar energi. Ju tidigare skörd desto högre energi. Ju senare mognadsstadium desto lägre energi.

Råprotein

Innehållet av råprotein beror på sort, gödsling och skördetidpunkt. Klöver innehåller mer råprotein än gräs, och tidig skörd ger högre proteinhalt. Andra- och tredjeskörd av blandvall har generellt mer klöver och därmed mer protein.

Råproteinets genomsnitt är 130 till 150 gram per kilo ts vallfoder
Råproteinet varierar ofta från 100 till 200 gram per kilo ts vallfoder

Fiber (NDF)

NDF är ett mått på fiberinnehållet. Ju senare skördat desto högre NDF och lägre energi.

NDF har genomsnitt runt 450 gram per kilo ts vallfoder
NDF varierar ofta från 380 till 550 gram per kilo ts vallfoder

Aska och mineraler

Aska består av mineraler och metaller i fodret. Vanligaste mineralerna som analyseras är kalcium, fosfor, magnesium och kalium. Klöver har högre halt av aska och mineraler än gräs.

Askhaltens är vanligen mellan 60 och 90 gram per kilo ts vallfoder
Askhalt över 100 gram per kilo ts kan bero på att man har fått med jord i provet

AAT och PBV

AAT och PBV beskriver proteinvärdet för idisslare.

AAT är förkortning för aminosyror absorberade i tunntarmen. Det består av både aminosyror från foder och vommens mikroorganismer som kommer djuret tillgodo i tunntarmen.

PBV är förkortningen för proteinbalans i vommen. Om PBV har negativt värde, innebär det att vommens mikroorganismer får för lite protein i förhållande till lättsmälta kolhydrater och energi.