Råmjölk - kvalité och mängd

Kalven behöver få i sig råmjölk så fort som möjligt efter födseln. Ju färre antikroppar råmjölken innehåller, desto mer råmjölk behöver kalven. Råmjölkens kvalité brukar beskrivas utifrån hur mycket antikroppar den innehåller, ju mer desto bättre kvalité. Råmjölken innehåller dock mycket andra beståndsdelar som är positiva för kalven.

Både mängd och kvalité kan variera mycket mellan inte bara individer utan även besättningar vilket tyder på att det finns skötselfaktorer som påverkar råmjölken.

Tid efter kalvning

Kvalitén på råmjölken sjunker snabbt inom timmar efter kalvning. För att få ut råmjölk av så bra kvalité som möjligt behöver kon därför mjölkas ur (eller ge di) kort efter kalvning. Tänk över flödet från urmjölkningsorgan till där råmjölken tas ut, så den inte späds ut i slangar där det redan finns vanlig mjölk.

Ålder/laktationsnummer

Råmjölkskvalitén är generellt bättre hos äldre kor (tredjekalvare och uppåt). Ökad hållbarhet på korna skulle därmed också kunna ge bättre råmjölk på besättningsnivå. Första- och andrakalvare kan också ha bra råmjölk – det vet du först om du har testat (se faktaruta). 

Skötsel och utfodring under sinperioden

Skötsel, utfodring, stress och troligen också hälsa under sinperioden kan också påverka råmjölkskvalitet och mängd, även om det inte är klarlagt exakt hur eller varför, eller i vilken utsträckning. 

Utfodring

Kor som inte får tillräcklig utfodring under sinperioden kan ge råmjölk av sämre kvalité, till exempel vid för restriktiv utfodring, stress, eller konkurrens om ätplatser så att vissa kor inte äter tillräckligt. Andrakalvare har exempelvis visats ge bättre mängd och kvalitet på råmjölken om de varit bättre proteinförsörjda under sintiden i första laktationen. 

Det finns flera studier som undersökt olika fodertillskotts påverkan på råmjölken. Till exempel har vomskyddat kolin visats ge bättre råmjölksmängd. Vid specifika brister, som selenbrist, kan råmjölksmängden förbättras av tillskott.

Strategier för att motverka kalvförlamning, som en surgörande foderstat eller mineralbindare, verkar inte påverka råmjölken. 

Sintidens längd

En kort sintid kan ge mindre mängd råmjölk, men det är först när sintiden är onormalt kort eller obefintlig (under tre veckor) som kvalitén påverkas.

Miljö och värmestress

Kor som fått haft tillgång till kylande åtgärder som fläktar, sprinklers eller skugga har visat ge mer råmjölk och av bättre kvalitet, jämfört med värmestressade kor. En delförklaring är sämre foderintag.

Samtidigt har andra studier visat en ökad råmjölksmängd vid högre temperatur/luftfuktighetsindex (THI) och mer ljus. Det förutsätter sannolikt att kon inte är värmestressad utan kan kylas.   

Andra faktorer som kan påverka

Vaccination ger mer specifika antikroppar för det som vaccineras mot, men inte mer antikroppar generellt/högre kvalité på råmjölken. 

Andra faktorer som kan påverka råmjölkskvalitén är årstid och genetisk variation. Kvalitén kan också vara sämre hos kor som ger större mängd råmjölk.