Lönar det sig att vänta? Rekryteringskvigans foderekonomi
Att låta en kviga växa långsammare på ett billigare foder kan verka som en god affär, men sanningen är ofta den motsatta. Beräkningar visar att den extra uppfödningstiden nästan alltid blir dyrare i slutändan, oavsett foderpris.
Kan det vara lönsamt att föda upp en kviga på billigt foder även om det tar längre tid? En kviga som växer långsamt konsumerar mer foder totalt innan hon kalvar in. Frågan är om det billiga fodret kan kompensera för den extra tiden.
Tid kostar mer än billigt foder sparar
Genom att jämföra olika foderstater ser vi tydligt att en högre inkalvningsålder (28 månader) kostar mer än en lägre (24 månader). I snitt landar merkostnaden för foder på 660 kronor per kviga vid den högre åldern.
Även om vi räknar med att betet är helt gratis och att ensilaget är billigt (80 öre per kilo torrsubstans), kvarstår en merkostnad på över 400 kronor för den längre uppfödningstiden. Det är med andra ord mycket svårt att spara sig till en god ekonomi genom att dra ut på tiden.
Vikten av rätt foderstrategi
Produktionskostnaden för ensilaget har stor påverkan på foderekonomin. Att utfodra kvigor med ett dyrt, högkvalitativt ensilage och ändå låta dem kalva in sent är den sämsta strategin rent ekonomiskt. Skillnaden i foderkostnad mellan en tidig inkalvning och en sen inkalvning med ett ensilagepris på 1,85 kronor per kilo torrsubstans (ts) är nästan 1 200 kronor per djur.
Foderkostnad i urval
- 24 månader (bra ensilage): cirka 8 400 kronor
- 24 månader (sämre ensilage): cirka 8 200 kronor
- 28 månader (bra ensilage): cirka 9 600 kronor
- 28 månader (sämre ensilage): cirka 9 100 kronor
Bra ensilage definieras här som 10,6 MJ OE (Mega joule omsättbar energi) per kilo torrsubstans (1,85 kronor/kilo ts) och sämre som 9,8 MJ OE/kg ts (1,67 kr/kg ts). Priser från Agriwise 2025. Foderstater optimerade i IndividRAM 2026. Kostnaden avser hela foderstaten och optimeringen tar hänsyn till att ett sämre ensilage behöver kompletteras med mer spannmål.
Beräkningsunderlag till exemplet
I exemplet ovan har vi för enkelhetens skull räknat med samma sorts ensilage under hela uppfödningstiden. I verkligheten är det en god idé att se över foderstaterna för olika djurgrupper, så att de små kvigorna får ett ensilage som ger en god tillväxt i början, medan de äldre kvigorna ges ett billigt foder med lägre näringstäthet.
I exemplet har vi räknat med att ett sämre ensilage har ett lägre pris enligt Agriwise beräkningar av produktionskostnaden för olika typer av ensilage. I verkligheten kan kostnaden för ensilage variera stort mellan olika gårdar och behöver inte följa ensilagets kvalitet.
Inkalvningsåldern påverkar betet
Många gårdar använder rekryteringskvigor för att hålla naturbetesmarker öppna. En högre inkalvningsålder ger fler djur som kan beta. Beroende på när kvigan föds får den extra tiden olika praktisk betydelse:
- Höstkalvar (oktober): Kvigan hinner med två betessäsonger oavsett om de kalvar vid 24 eller 28 månaders ålder.
- Vårkalvar (april): Här blir skillnaden stor. Vid 24 månader hinner kvigan bara beta en säsong, medan 28 månader ger möjlighet till två säsonger på gräs.
Många gånger täcker miljöersättningen inte kostnaden för den högre totala foderförbrukningen. Särskilt marker som ligger långt ifrån gården eller är svårtillgängliga kan dra höga kostnader för tillsyn och stängsel som inte täcks av bidragen för allmän skötsel.
Ett räkneexempel får illustrera merkostnaden
I exemplet kostar 50 extra betesdjur 66 000 kr mer i enbart foderkostnad. En hög inkalvningsålder är alltså ett kostsamt sätt att få betesdjur. Ett alternativ för den som behöver betesdjur kan vara att sänka inkalvningsåldern på rekryteringsdjuren för att frigöra stallplatser, som istället används till köttraskorsningar. Exemplet i tabellen nedan är för 100 inkalvande kvigor per år.
| Inkalvningsålder | ||||
|---|---|---|---|---|
| 24 månader | 28 månader | Skillnad | ||
| Foderkostnad rekrytering | 843 000 kr | 909 000 kr | 66 000 kr | |
| Antal betande rekryteringskvigor per sommar | 150 | 200 | 50 | |
| Behov av stallplatser för rekryteringskvigor | 183 | 217 | 33 |
Läs mer om kostnad för hög inklavningsålder här: Tidig inkalvning: En investering som sparar tusenlappar
Artikeln är framtagen i samarbete med Växa. Foderstaterna är framtagna i samarbete med Ann-Theres Persson, Växa.
