Sök

I tidseffektiva företag med dikor kännetecknas ofta mekaniserad ströhantering, kort kalvningsperiod och större besättning. Samtidigt läggs den största delen av arbetstiden under året på tillsyn av betesdjur och stängsling. 

Det är nog en fråga som många lantbrukare ställer sig med jämna mellanrum. Många gårdar har en rik historia och med de byggnader som mer eller mindre är kvar i historien. De kan av olika anledningar vara irrationella i ett modernt lantbruk och svåra att hitta ett existensberättigande till, trots det ska vi här argumentera för att även små och gamla byggnader kan ha ett mångmiljonvärde för företaget. 

Att tänka igenom vilken vision och affärsidé man har för företaget är bra oavsett om syftet är att upprätta en affärsplan eller för att tänka genom vilken riktning företaget ska ta. Det är också en bra grund för den som vill bygga upp ett nytt företag. För att bli framgångsrik gäller det att ha en plan för hur företaget når målen. Utan plan kan en idrottsman inte nå förstaplatsen. Planer gör det enklare att ta beslut som ligger i linje med vad som man vill uppnå. 

Virtuella stängsel är ett flexibelt alternativ till traditionella stängsel. Men vad kostar det att investera i tekniken – och hur står sig kostnaden mot ett vanligt permanent stängsel? 

Virtuella stängsel är ett flexibelt alternativ till traditionella stängsel. Men vad kostar det att investera i tekniken – och hur står sig kostnaden mot ett vanligt permanent stängsel? 

Kalvningsintervallet – tiden mellan två kalvningar - är helt avgörande för en lönsam mjölkproduktion. Målet för de flesta besättningar är 12 – 12,5 månader. Ett ofrivilligt förlängt kalvningsintervall kostar cirka 600 kronor per månad och ko för varje månad som överstiger 12,5 månader. Genom att sänka kalvningsintervallet med en månad kan en besättning med 100 kor därmed spara 60 000 kronor per år. 

Att öka kornas livslängd är en av de mest lönsamma investeringarna en mjölkbesättning kan göra. När korna får fler laktationer hinner de både betala tillbaka sin uppfödning och leverera fler dagar med hög avkastning. För att lyckas krävs uppföljning av de nyckeltal som mest påverkar hur länge korna stannar i produktion.

Kor som stannar längre i produktion ger mer mjölk, lägre rekryteringskostnader och en jämnare, mer lönsam besättning. Kostnader som högre veterinärkostnader för äldre kor eller förlorat genetiskt framsteg vägs i praktiken upp av både högre produktion och lägre rekryteringsbehov när fler kor når sina bästa laktationer. 

Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.

Överbeläggning påverkar både kornas hälsa och produktion. Det kan till exempel leda till att celltalet stiger, liggtiden blir kortare och foderintaget minskar. Tillsammans kan det leda till en mjölkförlust på nästan tio kilo ECM (energikorrigerad mjölk) per ko och dag, alltså över 18 000 kronor per ko och laktation.