Avelsstrategin ger lönsamheten
Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.
Räkneexempel
Beräkningen bygger på en kalkyl där både uppfödningskostnad (inklusive foder och mjölk) samt doskostnad ingår. Resultatet visar intjäning per djur för tre olika strategier, vid förmedling av kalv (2 månaders ålder) respektive uppfödning av kviga/stut till slakt (24 månaders ålder).
Strategi 1 - endast konventionella mjölkrasdoser
- Förmedling: 395 kronor
- Slakt: 10 355 kronor
Förmedling:
Intäkt förmedling mjölkras kalvar 3000 kr - kostnad mjölkperiod 2000 kr – Kostnad konventionella doser 605 kr = 395 kr
Slakt:
Intäkt slakt mjölkras 20 960 kr – Kostnad uppfödning 10 000 kr – Kostnad konventionella doser 605 kr = 10 355 kr
Strategi 2 – konventionella + köttrasdoser
- Förmedling: 862 kronor → +467 kronor per djur jämfört med endast konventionella doser
- Slakt: 11 406 kronor → +1 051 kronor per djur jämfört med endast konventionella doser
Förmedling:
Intäkt förmedling mjölkras och köttras kalvar 3462 kr – Kostnad mjölkperiod 2000 kr – Kostnad konventionella och köttrasdoser 600 kr = 862 kr
Slakt:
Intäkt slakt mjölkras och köttras 22 006 kr – Kostnad uppfödning 10 000 kr – Kostnad doser 600 kr = 11 406 kr
Strategi 3 – könssorterade + köttrasdoser
- Förmedling: 1419 kronor → +1025 kronor per djur jämfört med endast konventionella doser och +557 kronor per djur jämfört med konventionella + köttrasdoser
- Slakt: 12 769 kronor → +2415 kronor per djur jämfört med endast konventionella doser och +1364 kronor per djur jämfört med konventionella + köttrasdoser
Förmedling:
Intäkt förmedling köttras kalvar 4100 kr – Kostnad Mjölkperiod 2 000 kr – Kostnad doser 681 kr = 1419 kr
Slakt:
Intäkt slakt köttras 23 450 – Kostnad uppfödning 10 000 kr – Kostnad doser Köttras 681 kr = 12 769 kr
När kalvar som inte ska behållas i besättningen föds som köttraskorsningar i stället för mjölkras innebär det ett tydligt ekonomiskt tillskott – oavsett om de säljs som livkalvar eller föds upp till slakt. Med rätt avelsstrategi kan alltså gården tryggt få fram tillräckligt många rekryteringskvigor och samtidigt öka lönsamheten.
Mer än bara kronor
Att använda köttras och/eller könssorterade doser ger inte bara högre intjäning – det påverkar också hur besättningen utvecklas på sikt.
- Lönsamhet: Rekryteringskvigor kan tas fram ur de bästa korna, medan övriga kalvar säljs som mer värdefulla korsningar.
- Avelsframsteg: Strategin skapar tydlighet i vilka djur som ska föras vidare – kvigkalvar från bra kor behålls, medan kor som inte håller måttet kan lämna besättningen.
Intäkter och kostnader
- Intäkt Förmedling 2 månader:
- Mjölkras: 90kg * 32 kr/kg kalv
- Köttraskorsning: 90* 32 kr/ kg kalv + 1000 kr tillägg
- Intäkt Slakt 24 månader:
- Mjölkras: 320 kg x 65,5 kr
- Köttraskorsning: 350 kg x 67 kr
- Kostnaden mjölkperioden:
- Mjölkersättning: 4,5 kr per l x 360 l
- Kraftfoder: 40 kg x 10 kr
- I kostnaden uppfödning:
- Mjölkperiod: 2000kr
- Grovfoder 6000 kr: ca 5000 kg ts varav 50% bete 0,6 kr/kg ts, och 50% vall 1,8 kr/kg ts
- Mineraler 400 kr: 13 kr/kg ts *30 kg
- kraftfoder 1600 kr: 4 kr/kg x 400 kg
- Kostnad doser:
- Kr/kalvning med konventionella doser: 605 kr
- Kr/kalvning med konventionella och köttrasdoser: 600 kr
- Kr/kalvning med köttrasdoser och könssorterade: 681 kr
Artikeln baseras på ett webbinarium inom Räkna på-serien utfört av Hushållningssällskapet Sjuhärad, finansierat av Stiftelsen Seydlitz MP Bolagen.
