Sök

Kunskapsnav animalieproduktion har besökt danska SEGES forskningsgårdar. Ett sätt att inspireras och lära sig av hur våra danska grannar jobbar med innovation och utveckling. Nu ska vi få följa med till Grønhøj där de jobbar med praktiska försök i grisproduktion. Maria Eriksson, Kunskapsnavets expert på gris, kommenterar också hur det var att se gården på plats.

Utfodring står för cirka 40–60 procent av de totala produktionskostnaderna i ett mjölkföretag, vilket gör det till den största enskilda kostnadsposten. En kos genetiska förmåga att utnyttja foder effektivt är därför avgörande för både lönsamhet och hållbarhet inom mjölkproduktionen. Fodereffektiva kor äter relativt mindre foder än andra kor med samma kroppsvikt men producerar lika mycket mjölk.

Nordiska mjölkgårdar bygger mer fodereffektiva besättningar genom samarbete, där de delar produktions-, hälso- och genetisk data. Avelsvärdet ”Sparat foder”, som har utvecklats med hjälp av denna gemensamma information, ger pålitliga avelsvärden som hjälper gårdar att röra sig mot en mer lönsam och miljövänlig mjölkproduktion.

Att förbättra fodereffektiviteten hos kor (via avelsvärdet ”Sparat foder”) är en nyckelfaktor för både gårdens lönsamhet och klimatmålen. Bättre fodereffektivitet sänker foderkostnaderna och leder till minskade metanutsläpp.

Vi besöker Jocke Andersson på Harparboda gård som beskriver hur han driver sin verksamhet. På Harparboda jobbar man med en rationell drift där alla arbetsmoment ska bli så enkla som möjligt. De har nyligen byggt ett nytt stall för korna och med det har de kunnat finslipa sina arbetssätt. Jocke Anderssons måtto är att lägga tid på rätt saker och förenkla för att kapa kostnader. Filmen är en del av en digital stallvandring.

Proteineffektivitet är viktigt för djurens tillväxt och hälsa, samtidigt som det minskar kostnaderna och miljöpåverkan.

Vad innebär fodereffektivitet egentligen – och hur kan avel hjälpa dig att få mer mjölk per kilo foder? I det här poddsamtalet diskuterar vi hur avelsvärden för fodereffektivitet kan användas i praktiken på gård och vad det kan betyda för lönsamheten. Medverkar gör Elin Gertzell från Kunskapsnav animalieproduktion och Elin Zakrisson från Växa.

Följ med till Joakim Frank i skånska Oderup. Han har satsat på en produktion av vårlamm. Han har två lamningsperioder, en i december och en strax efter nyår. På så vis har han en lammproduktion som inte krockar med gårdens växtodling och minskar arbetstopparna. Genom ett målmedvetet avelsarbete har han nu tackor som blir dräktiga i slutet av juni och kan lamma under en period som passar honom. För 8 år sedan byggde Joakim ett nytt fårstall. I det har han skapat en arbetsmiljö med rutiner som gör stallet lättjobbat men att han ändå får en god tillsyn av sina djur.

3-Nitrooxypropanol (3-NOP) är ett tillskott som är godkänt för användning till mjölkkor och dräktiga kvigor inom EU sedan februari 2022 under produktnamnet Bovaer®. Metanutsläppen minskar med cirka 30 procent hos mjölkkor som utfodras rekommenderad dos Bovaer®. När 3-NOP ges enligt rekommendationerna visar de flesta studier att djurens foderintag, avkastning eller tillväxt inte påverkas negativt. 

Följ med till Joakim Frank i skånska Oderup. Han har satsat på en produktion av vårlamm. Han har två lamningsperioder, en i december och en strax efter nyår. På så vis har han en lammproduktion som inte krockar med gårdens växtodling och minskar arbetstopparna. Genom ett målmedvetet avelsarbete har han nu tackor som blir dräktiga i slutet av juni och kan lamma under en period som passar honom. För 8 år sedan byggde Joakim ett nytt fårstall. I det har han skapat en arbetsmiljö med rutiner som gör stallet lättjobbat men att han ändå får en god tillsyn av sina djur.