Sparat foder – genetisk selektion förbättrar fodereffektivitet och lönsamhet

Publicerad: 2025-12-19

Rapport

Version: Avancerad

Avancerad

Grundläggande

Författare: Riitta Kempe

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Expert mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Porträtt av Elin Gertzell — Elin Gertzell, expert mjölkproduktion

Utfodring står för cirka 40–60 procent av de totala produktionskostnaderna i ett mjölkföretag, vilket gör det till den största enskilda kostnadsposten. En kos genetiska förmåga att utnyttja foder effektivt är därför avgörande för både lönsamhet och hållbarhet inom mjölkproduktionen. Fodereffektiva kor äter relativt mindre foder än andra kor med samma kroppsvikt men producerar lika mycket mjölk.

”Sparat foder” – avelsindex för fodereffektivitet

I Norden baseras mjölkkoavel på ett gemensamt genetiskt värderingssystem. I detta system kombineras mjölkdata från alla deltagande länder och de genetiska meriterna för alla avelstjurar och kor utvärderas över landsgränserna. De bästa tjurarna och korna rankas baserat på sina beräknade avelsvärden.

Avelsvärdet för en individs fodereffektivitet anges som index för ”Sparat foder” och uttrycks i kilo torrsubstans. Det har använts sedan 2020 för holstein, nordiska röda raser (som SRB) och jersey. ”Sparat foder” beskriver hur väl en ko omvandlar foder till mjölk och kroppsvävnad (eller kött), samtidigt som hon bibehåller sin kroppsvikt.

Praktisk påverkan

Ett poäng för ”Sparat foder” minskar torrsubstansintaget med 15–20 kilo per laktation (305 dagar). När man jämför djur som skiljer sig åt med tio poäng för ”Sparat foder” konsumerar djuret med högre index i genomsnitt cirka 150–200 kilo mindre foder under en laktation.

Att välja tjurar med högt avelsvärde för ”Sparat foder” (till exempel minst 110) kommer gradvis att bygga upp en mer fodereffektiv besättning. Detta minskar foderkostnaderna och förbättrar även mjölkproduktionens miljöavtryck genom lägre metanutsläpp.

Var kommer data till ”Sparat foder” ifrån?

”Sparat foder” mäts inte direkt. Det beräknas med statistiska modeller som använder data på kornas torrsubstansintag, ändringar i kroppsvikt och energikorrigerad mjölkproduktion (ECM), samt information om djurets genetik och härstamning. De här data kommer från två huvudsakliga källor:

Forskningsgårdar i Foulum, Danmark (holstein) och Luke, Finland (röda kor)
Trettiotvå stora kommersiella referensgårdar utrustade med CFIT-system (se nedan) i Sverige, Danmark och Finland.

Korna på de här gårdar är en värdefull källa till data för att bygga genomiska värderingsmodeller för ”Sparat foder”, eftersom de har gentestats och gårdarna har observationer för de egenskaper som behövs i beräkningarna.

Mät-teknik

Avelsorganisationen Viking Genetics mäter foderintag på de kommersiella referensgårdarna med hjälp av CFIT (Cattle Feed Intake)-systemet. I systemet identifierar 3D-kameror automatiskt individuella ätande kor genom deras pälsmönster och kroppsform.

CFIT-systemet uppskattar varje kos vikt. Det uppskattar även kons foderintag genom att ta upprepade 3D-bilder av fodret framför kon före och efter ätandet, och analyserar dessa bilder med avancerade bildbehandlings- och beräkningsmetoder.

”Sparat foder” i nordiska avelsmålet NTM

”Sparat foder” speglar ett djurs genetiska förmåga att utnyttja foder effektivt, och en del av den här förmågan hos de mest fodereffektiva djuren, jämfört med genomsnittskon, förs vidare till deras avkommor.

”Sparat foder” är en av de ekonomiskt viktigaste egenskaperna som ingår i det nordiska avelsvärdet Nordic Total Merit-index (NTM), vilket kan användas för att styra tjurval och avelsbeslut.

Avelsvärdet för ”Sparat foder” för kor kan hittas i MinGård® och “Min sida” hos Växa, i verktyget Nyckeltal Avel, och i TopCow på djurkortet under fliken ”Avelsvärden”. Tjurarnas avelsvärde publiceras i databasen NAV Bull search hos Nordisk Avelsvärdering (NAV).

NAV

NAV är en avelsorganisation som utför gemensamma genetiska värderingar av mjölk- och köttboskap för Sverige, Finland och Danmark. NAV kombinerar data från dessa länder för den genetiska värderingen och publicerar index för tjurar.