Fodereffektivitet hänger ihop med många egenskaper – NTM säkerställer rätt balans

Publicerad: 2026-01-13

Rapport

Version: Avancerad

Författare: Riitta Kempe

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Expert mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Porträtt av Elin Gertzell — Elin Gertzell, expert mjölkproduktion

Att förbättra fodereffektiviteten hos kor (via avelsvärdet ”Sparat foder”) är en nyckelfaktor för både gårdens lönsamhet och klimatmålen. Bättre fodereffektivitet sänker foderkostnaderna och leder till minskade metanutsläpp.

Balanserad avel med NTM

Det nordiska avelsvärdet Nordic Total Merit index (NTM) är särskilt anpassat för nordiska lantbrukare. I dagsläget omfattar det mer än 90 olika egenskaper. Det stödjer ett balanserat avelsmål, vilket innebär att kor väljs utifrån en rad olika egenskaper – inte bara en enda – för att säkerställa att djuren är produktiva, friska, fruktsamma, högavkastande, långlivade, robusta och väl anpassade för nordiska produktionssystem. När djur väljs utifrån NTM sker framsteg i alla ekonomiskt viktiga egenskaper, där varje egenskaps ekonomiska betydelse vägs in för att säkra gårdens framgång och lönsamhet. En av dessa egenskaper är effektivt foderutnyttjande.

Avelsvärdet ”Sparat foder” baseras på kons foderintag, hennes energikorrigerade mjölkavkastning (ECM) samt förändringen i kroppsvikt under laktationen.

Hur ”Sparat foder” påverkar andra egenskaper i avelsmålet

De genetiska sambanden mellan fodereffektivitet och produktionsegenskaper skiljer sig något åt mellan raserna. Sambanden kan vara positiva i en ras men svagare eller till och med motsatta i en annan. I NTM balanseras egenskaperna specifikt för varje ras, så att förbättring av en egenskap inte negativt påverkar andra, utan istället möjliggör genetiska framsteg inom samtliga områden. Exempelvis visar flera studier att kor med högre fodereffektivitet tenderar att ha lägre kroppsvikt.

Kopplingar till andra egenskaper

Hos nordiska röda kor (som SRB) tenderar kor som är mer fodereffektiva att också ha något bättre fruktsamhet och juverhälsa. Med andra ord, förbättrad fodereffektivitet försämrar inte dessa viktiga egenskaper – de kan till och med förbättras något hos de röda korna.

Hos både röda kor och holstein tenderar kor som sparar mer foder att även vara produktiva under en något längre tid, vilket antyder en liten fördel vad gäller livslängd. Hos jersey-kor däremot ses det omvända mönstret: bättre fodereffektivitet kan hänga samman med något kortare produktionstid om det inte beaktats i avelsmålet och NTM.

För holstein och jersey innebär högre fodereffektivitet oftast mer mjölk från samma mängd foder. Det innebär en viss avvägning: om mjölkavkastningen ökar kraftigt kan fertilitet och hälsa försämras något, om dessa egenskaper inte vägs in i avelsmålet.

Därför balanserar NTM alla egenskaper, så att förbättrad fodereffektivitet inte sker på bekostnad av fertilitet, hälsa eller livslängd.

Framtida utveckling

Under de kommande åren kommer mätningen av individuellt foderintag att ta stora kliv framåt, och avelsvärdenas säkerhet för ”Sparat foder” förbättras när datamängderna växer och metoderna utvecklas. Ny finsk forskning om alternativa mått på fodereffektivitet visar att effektivitet även kan skattas utifrån kons koldioxidutsläpp. När kon använder foderenergi går en del av energin förlorad som kroppsvärme istället för mjölkproduktion. Eftersom koldioxid och värmeproduktion är nära kopplade, kan mätning av koldioxid bli ett kostnadseffektivt och träffsäkert sätt att uppskatta hur effektivt kon omvandlar foderenergi till produktion.

Genom att kombinera data om foderintag, mjölkavkastning, kroppsvikt och gasutsläpp kommer framtida avelsvärde för ”Sparat foder” bli ännu mer tillförlitliga. För lantbrukaren innebär detta att tjurar med högt ”Sparat foder” inte bara sänker foderkostnaderna, utan även bidrar till minskade växthusgasutsläpp, särskilt metan, från mjölkproduktionen.