Påverkar bättre fodereffektivitet andra egenskaper hos kor?

Publicerad: 2026-01-13

Rapport

Version: Grundläggande

Författare: Riitta Kempe

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Ämnesansvarig mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Porträtt av Elin Gertzell — Elin Gertzell, expert mjölkproduktion

Med det balanserade nordiska avelsvärdet NTM kan lantbrukaren på ett tryggt sätt förbättra fodereffektiviteten utan att kompromissa med djurvälfärden. Titta därför också på NTM när du väljer tjur eller aveldjur.

Skadar bättre fodereffektivitet fruktsamhet eller hälsa?

Nej, inte när urvalet sker med hjälp av det nordiska avelsvärdet Nordic Total Merit-index (NTM) som har ett balanserat avelsmål. Inom NTM värderas ”Sparat foder” alltid tillsammans med fruktsamhet, juverhälsa, livslängd och många andra egenskaper. Den här balanserade värderingen innebär att effektivitet aldrig sker på bekostnad av djurvälfärd, robusthet eller hur bra hälsa eller produktion besättningen har.

Hos nordiska röda kor (som SRB) tenderar kor som sparar mer foder även att ha något bättre fertilitet och juverhälsa.
Holstein- och jersey-kor kan producera mer mjölk vid bättre fodereffektivitet. Samtidigt kan hög avkastning innebära större press på kornas ämnesomsättning. Därför balanserar NTM alla egenskaper så att korna förblir friska, fruktsamma och långlivade.

Med NTM kan lantbrukaren på ett tryggt sätt förbättra effektiviteten utan att kompromissa med djurvälfärden.

Varför välja tjurar rankade efter NTM?

NTM är särskilt utvecklat för nordiska produktionssystem, inklusive nordiska foderpriser, djurhälsovård, stallmiljö och mjölkersättningssystem. Importerade tjurar som rankas högt i utländska avelssystem kan vara bra för mjölkavkastning, men är inte optimerade för nordisk lönsamhet, djurvälfärd eller hållbarhet.

Därför bör nordiska lantbrukare alltid fråga efter NTM vid inköp av sperma.

NTM säkerställer framsteg i alla egenskaper som är viktiga för gårdens lönsamhet, miljöprestanda och djurvälfärd – inklusive Sparat foder.

Framtidsutsikter

”Sparat foder” är ett relativt nytt avelsmål inom mjölkkor, även om fodereffektivitet har varit ett viktigt mål inom gris- och fjäderfäavel i decennier. Utmaningen inom mjölkproduktion har alltid varit att mäta foderintag: att registrera hur mycket varje ko äter har varit dyrt och främst genomförts på försöksgårdar.

Detta håller nu på att förändras. Nya sensorteknologier och automatiserade mätningar blir billigare och mer tillgängliga. Lovande indikatorer, som koldioxid-utsläpp kopplat till energiomsättning, gör det möjligt att förutse fodereffektivitet utan att mäta varje tugga. När registreringen ökar och de genetiska värderingarna förbättras, blir avelsvärdet ”Sparat foder” ännu mer tillförlitligt och den genetiska utvecklingen snabbare. Detta hjälper mjölkföretagare att välja kor som äter mindre, producerar mer mjölk och släpper ut mindre metan per liter mjölk.