Proteineffektivitet

Vad är proteineffektivitet inom mjölk- och nötköttsproduktion? 

Hög proteineffektivitet innebär att mycket av det utfodrade råproteinet omvandlas till mjölk och kött. Vid låg proteineffektivitet utsöndras i stället mycket av det utfodrade råproteinet (kvävet) som urea via urinen och till viss del även som osmält foder via träcken.  

Varför bryr sig om proteineffektivitet? 

• Lönsamhet 

Protein av bra kvalitet är ofta en dyr del i foderstaten. För att det ska löna sig behöver det foderproteinet omvandlas till säljbara produkter som mjölk och kött. 

• Fruktsamhet 

Överutfodring av protein eller för lite energi i förhållande till protein i foderstaten leder till höga nivåer av urea i kons kropp, vilket kan vara dåligt för fruktsamheten.  

• Miljö 

När urin blandas med träckens bakterier i gödseln avgår kväve som ammoniak och under vissa förhållanden även som lustgas. Ammoniakutsläpp leder till försurning och övergödning medan lustgas är en kraftfull växthusgas. I till exempel Nederländerna har dessa utsläpp lett till politiska beslut om uppköp och nedläggning av gårdar.  

Hur får man hög proteineffektivitet? 

Ju mindre mängd råprotein som utfodras desto högre blir proteineffektiviteten. Men för lågt proteinintag kan ha en negativ påverkan på djurens avkastning, hälsa och fertilitet. Öka proteineffektiviteten genom att: 

• Ökad mjölkavkastning och tillväxt
• Sänkt råproteinhalt i foderstaten
• Ökad proteinkoncentration i mjölken
• Balansera fodrets innehåll av våmnedbrytbart protein och energi 

Läs gärna tipsen i den grundläggande artikeln om proteineffektivitet. 

Vad är protein?  

Protein är stora molekyler med flera sammankopplande aminosyror. Det finns ca 20 vanliga aminosyror i däggdjur. Djur har behov av aminosyror som de tar upp i blodet från foder och mikrober i tunntarmen för att kunna bygga egna proteiner i kroppen. Proteiner finns i bland annat muskler och mjölk men också som enzymer, hormoner och antikroppar. Ett gammalt ord för protein är äggviteämnen. 

Vad är råprotein? 

Råprotein är ett mått på mängden av grundämnet kväve (N). Mikroberna i våmmen kan omvandla kväve inte bara från proteiner och aminosyror, utan även från enklare molekyler som urea och ammoniak, till mikrobprotein. Mikrobprotein är det protein som finns i mikroberna som vuxit i våmmen. Våmmikroberna behöver tillgång på kväve och energi för att växa och bilda mikrobprotein. Mikobprotein har en bra sammansättning av aminosyror för idisslare. 

Vad är AAT? 

AAT står för aminosyror absorberade i tunntarmen. Idisslare har behov av aminosyror som absorberas i tunntarmen för att kunna bygga egna proteiner i kroppen. AAT består dels av protein och aminosyror från foder som inte påverkas av mikroberna i våmmen (våmstabilt), dels av mikrobprotein som bildats i våmmen av kväve och energi. 

Hur mäter man proteineffektivitet? 

Det går att skatta proteineffektiviteten baserat på information om hur mycket råprotein djuren ätit och hur mycket protein som producerats i mjölk och kött. Forskare mäter även mängden kväve som går ut via urin och ibland träck. Mängden urea i mjölken kan också användas för att skatta proteineffektivitet. Tankmjölkurea mellan 3,5-4,5 mmol per liter brukar vara lagom.  

Vad är kväveeffektivitet?  

Kväveeffektivitet och proteineffektivitet är nästan samma sak. Eftersom råprotein innehåller cirka 16 procent kväve är de två måtten ofta väldigt lika.  

Kväveeffektivitet kan även användas inom växtodling och är då ett mått på hur mycket av kvävet som tas upp av grödan.  

Vad är fodereffektivitet? 

Fodereffektivitet är ett vidare begrepp än proteineffektivitet. Fodereffektivitet mäter hur effektivt mängden foder (torrsubstans) eller mängden energin från foder omvandlas till mängden av eller energin i mjölken och köttet från djuret. Det kan till exempel uttryckas som kilo energikorrigerad mjölk genom kilo foderintag i torrsubstans (kg ECM/kg DMI).  

I samarbete med

Materialet är producerat av Johanna Karlsson, Växa Sverige

Läs mer

Sinclair et al., 2014. Reducing dietary protein in dairy cow diets: implications for nitrogen utilization, milk production, welfare and fertility. Animal.  

Spek et al., 2013. Prediction of urinary nitrogen and urinary urea nitrogen excretion by lactating dairy cattle in northwestern Europe and North America: A meta-analysis. Journal of Dairy Science.

Naturvårdsverket. EU:s direktiv för utsläpp av luftföroreningar.

Naturvårdsverket. Sveriges klimatmål och klimatpolitiska ramverk.

Omvärldsspaning i Nederländerna för LRF regionstyrelse.