Sök

Proteineffektivitet är viktigt för djurens tillväxt och hälsa, samtidigt som det minskar kostnaderna och miljöpåverkan.

Följ med till Joakim Frank i skånska Oderup. Han har satsat på en produktion av vårlamm. Han har två lamningsperioder, en i december och en strax efter nyår. På så vis har han en lammproduktion som inte krockar med gårdens växtodling och minskar arbetstopparna. Genom ett målmedvetet avelsarbete har han nu tackor som blir dräktiga i slutet av juni och kan lamma under en period som passar honom. För 8 år sedan byggde Joakim ett nytt fårstall. I det har han skapat en arbetsmiljö med rutiner som gör stallet lättjobbat men att han ändå får en god tillsyn av sina djur.

I den här serien filmer får du höra Fredrik Andersson på Tarby gård i Vallentuna berätta om företagets dikor, tjurar och äggproduktion och hur stallen planerats för att djuren ska ha det bra, samtidigt som arbetsinsatsen blir rimlig. Med låga byggkostnader, god planering och förmågan att se potentialen i gårdens marker och byggnader har Fredrik och Marianne Andersson förvandlat en slumrande Upplandsgård till ett levande och väl fungerande lantbruksföretag.

Skriften 'Proteinförsörjning av ekologiska fjäderfän' finns i Jordbruksverkets webbutik. Skriften finns att ladda ner eller beställa hem som tryckt exemplar. 

Åkerböna är ett hållbart alternativ till importerade proteinkällor i djurfoder. Med cirka 30 % råprotein och lägre halt av antinutritionella ämnen i vitblommiga sorter kan den ersätta sojabaserade ingredienser i kombination med exempelvis rapskaka. Studier visar att upp till 20 % åkerböna i smågrisfoder fungerar utan att påverka tillväxten, medan en maxnivå på 15 % rekommenderas för suggor för att undvika fertilitetsproblem.

Att förse kon med extra protein blir intressant först när kon kan omsätta det. Om energibehovet inte är tillgodosett (och vommiljön inte fungerar) riskerar extra protein att inte ge mer mjölk utan i stället öka kväveförluster och urea. Därför behöver proteinförsörjningen beskrivas mer precist än enbart ”råprotein”. 

Urea i mjölk är en bra markör och fungerar som ett kvitto på utfodringen. Urea har flera ursprung. Det vanligaste är överskott av ammoniak i vommen som transporteras genom vomväggen till blodet och avgiftas i levern till urea. Ureahalten i mjölken speglar hur mycket urea som finns i blodet. Överskott av urea utsöndras med urinen. För mycket protein i foderstaten kan göra korna mer känsliga mot värmestress. Obalans i protein och energi kan påverka reproduktionen.

Mikrobproteinet, det vill säga proteinet som bildas av vommens mikroorganismer, är centralt för både produktion och proteineffektivitet, då mikrobprotein utgör en stor del av de aminosyror som absorberas i tunntarmen (AAT). Mikrobproteinet är extra intressant eftersom dess aminosyrasammansättning ligger nära mjölkproteinets.

Proteineffektivitet är viktigt för djurens tillväxt och hälsa, samtidigt som du minskar kostnaderna och miljöpåverkan. Här är en prioriterad lista med viktiga aspekter och tips för att förbättra proteineffektiviteten på din gård.