Sök

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Mycoplasma bovis (M. bovis) är en bakterie som bland annat kan ge sjuka kalvar och lägre mjölkproduktion. Den största risken att få in smittan är via inköpta djur, men smittan finns än så länge i en mindre del av mjölkbesättningarna. Om smittan finns i besättningen är en viktig del att hindra spridning från kor till kalvar. 

Biosäkerhet är mer än bara en fråga om regler och att tvätta händerna med tvål. Det är en fråga om människor, miljöer och motivation. Med rätt stöd, rätt personer och rätt förutsättningar kan vi tillsammans skydda våra djur,  och hela livsmedelskedjan, från smittor.Vill du förbättra biosäkerheten på din gård, börja i entrén och börja med människan.

Biosäkerhet handlar inte bara om regler och handsprit. Det handlar om människor, miljöer och motivation. Vill du förbättra smittskyddet på gården? Börja i entrén och med människorna som rör sig där.

Biofilm är ett tunt lager av bakterier som fäster vid ytor i vattenledningar och dessa  bakterier skyddar sig själva genom att skapa en seg slemhinna. Inne i biofilmen är mikroorganismerna betydligt mer motståndskraftiga mot rengöringsmedel och desinfektionsmedel än när de är fria i vattnet.

Biofilm är ett tunt lager bakterier som sätter sig på insidan av vattenledningar. Där skyddar de sig med ett slemlager som gör dem svåra att få bort, mycket svårare än bakterier som flyter fritt i vattnet.

Att rengöra vattenledningar i fjäderfästallar för att effektivt få bort biofilm kräver planering, rätt medel  och noggrannhet. Här är en steg för steg guide för hur du går till väga, anpassa den efter din gårds förutsättningar och/eller efter dialog med din rådgivare eller veterinär.

Att rengöra och desinficera stallet mellan kycklingflockar är en självklar del av smittskyddet. Men hur effektiv är egentligen den rengöring som görs i praktiken? Och spelar det någon roll vilket desinfektionsmedel som används? En nypublicerad svensk studie har undersökt hur rengöring och desinfektion faktiskt fungerar i slaktkycklingproduktion. 

Vilket desinfektionsmedel du använder är inte det viktigaste som avgör hur rent det blir, utan det är hur noggrant arbetet utförs.  En nypublicerad svensk studie har undersökt hur väl rengöring och desinfektion fungerar i praktiken på svenska slaktkycklingsgårdar.