Viktigaste faktorerna för rengöring och desinfektion i slaktkycklingstall

Att rengöra och desinficera stallet mellan kycklingflockar är en självklar del av smittskyddet. Men hur effektiv är egentligen den rengöring som görs i praktiken? Och spelar det någon roll vilket desinfektionsmedel som används? En nypublicerad svensk studie har undersökt hur rengöring och desinfektion faktiskt fungerar i slaktkycklingproduktion. 

Resultaten från studien visar att skillnaderna i bakteriehalt efter rengöring inte beror på hur gammalt eller stort stallet är utan framför allt på hur noggrant arbetet utförs. Den gård som lyckades bäst hade konsekvent låga bakteriehalter, oavsett vilket medel som användes. Det tyder på att god hygien inte sitter i flaskan utan i händerna på den som gör jobbet. 

Små detaljer gör stor skillnad

Två saker visade sig särskilt viktiga för ett gott resultat:

  • Att blötlägga ytorna före rengöring. Gårdar som blötlade innan tvätt hade signifikant färre bakterier kvar.
  • Att använda rengöringsmedel. På den enda gård som inte använde något rengöringsmedel hittades högst bakterietal. 

Metoden för att applicera desinfektionsmedlet spelade också roll. Fogging (dimning) och spridning med högtryck gav bäst täckning och resultat. Studien  hittade inga tydliga skillnader i effekt mellan de fyra olika desinfektionsmedlen som testades, så länge de applicerades korrekt. Alla testade medel  minskade bakteriemängden. Dock presterade vissa gårdar bättre än andra, återigen beroende på noggrannhet.  De fyra medel som testades var:

  • Väteperoxid
  • Perättiksyra  
  • Glutaraldehyd + bensalkoniumklorid
  • Klordioxid

Biofilmer, en särskild utmaning

Biofilmer i vattenledningar är svåra att få bort och skyddar bakterier mot desinfektion. Campylobakter och andra smittämnen kan överleva flera omgångar i biofilm och smitta nya flockar. Att förebygga biofilm och använda rätt rengöringsstrategi är avgörande, läs mer om biofilm här.  

Person och process viktigare än produkt

Det finns inte någon "mirakelprodukt" när det gäller desinfektion. Snarare är det helheten; rutiner, teknik och noggrannhet som avgör resultatet. Den mänskliga faktorn är alltså central. Därför är utbildning, standardiserade arbetsrutiner och eventuella  inhyrda rengörings-tjänster viktiga faktorer för framtidens smittskydd.

Viktigaste lärdomarna från studien:

  • Blötlägg ytorna innan rengöring, det minskar bakterierna markant.
  • Använd rengöringsmedel, inte bara vatten. Även smuts som inte syns påverkar.
  • Applicera desinfektionsmedel jämnt, helst med fogger eller högtryck.
  • Valet av desinfektionsmedel spelar mindre roll än hur det används.
  • Biofilmer i vattenledningar är en risk, håll dem rena.
  • Rutiner och noggrannhet hos personalen är avgörande för god hygien.
  • Överväg professionell hjälp för rengöring och desinficering om resurserna är begränsade.
  • En väl utfört rengöring och desinficering minskar risken för campylobakter och andra sjukdomar.