Urea – så påverkas den av foderprotein
Urea i mjölk är en bra markör och fungerar som ett kvitto på utfodringen. Urea har flera ursprung. Det vanligaste är överskott av ammoniak i vommen som transporteras genom vomväggen till blodet och avgiftas i levern till urea. Ureahalten i mjölken speglar hur mycket urea som finns i blodet. Överskott av urea utsöndras med urinen. För mycket protein i foderstaten kan göra korna mer känsliga mot värmestress. Obalans i protein och energi kan påverka reproduktionen.
- Kväveöverskott i kroppen återspeglas i mjölkurea.
- Att bilda urea i kroppen kostar energi.
- Obalanserad foderstat kan påverka reproduktion negativt och förvärra värmestress.
Urea kostar energi
En central mekanism bakom ”för mycket protein” i kons foderstat är att urea kostar energi som annars kunde använts till mjölkproduktion. När överskott av ammoniak bildas i vommen tas den upp och måste avgiftas i levern till urea. Denna avgiftning kräver energi. Inga av dagens fodervärderingssystem har beräkningar som tar hänsyn till dessa energiförluster. Därför är det ofta mer rationellt och ekonomiskt att sikta på att balansera energi, råprotein och absorberade aminosyror (AAT) än att ”säkerhetsutfodra” med överskott av råprotein, särskilt under perioder med värmestress. Även när man vill minimera kväveförluster till miljön är en balanserad foderstat viktigt.
Ammoniak kommer från olika källor
Ammoniak i vommen har olika ursprung och en liten del kommer från ensilage. Ammoniak bildas också när mikroorganismerna i vommen bryter ned foderprotein, där det först bryts ned till aminosyror. En del av aminosyrorna byggs direkt in i mikrobproteinet, medan för en stor andel av aminosyrorna klipps amin-gruppen bort och den ombildas till ammoniak. Ammoniaken är en kväve-källa till mikroorganismerna som bildar egna aminosyror för att bygga mikrobprotein. Detta förutsätter dock att det samtidigt finns tillräckligt med energi.
Aminosyror som används till energi ger urea
För mycket AAT, mer än vad kon behöver, används till energi och leder till urea i kroppen vid nedbrytningen. Aminosyror som används till energi bryts ned varpå amingruppen frigörs och transporteras till levern där den omvandlas till urea.
Urea återanvänds
Idisslare har utvecklat en förmåga att cirkulera urea tillbaka till vommen. Det görs antingen via saliven eller direkt från blodet med transport genom vomväggen. Väl i vommen bryts urean ned till ammoniak som mikroorganismerna kan använda för att skapa egna aminosyror. Hos mjölkkor kommer normalt 15 -30 procent av mikrobproteinkvävet från urea som cirkulerats. Denna förmåga att återcirkulera urea är extra viktig hos idisslare som får proteinfattiga foderstater.
Överskott ökar värmeproduktionen
Vomnedbrutet protein är viktigt för mikroorganismerna, men överskott av vomnedbrutet protein ska undvikas för att inte utsöndringen av urea ska öka. Överskott av foderprotein och speciellt vomnedbrytbart protein har visats ge ökad värmeproduktion. Detta är extra viktigt under varma perioder för att inte förvärra värmestress.
Kväveförluster
Överskott av urea i kroppen utsöndras med urinen. Urin-pH är normalt runt 8 men varierar beroende på kons status och foderstat. Vid högre urin-pH än 6 kan urea i urinen övergå till ammoniak i luften, speciellt om det samtidigt är varmt, och därmed orsaka kväveförluster.
Mjölkurea
Koncentrationen av urea i blodet återspeglas i mjölkurea. Detta värde är en av flera indikatorer för att ha en övergripande kontroll på proteinutfodringen. Ibland är urea i mjölken lägre än vad man förväntar efter råproteininnehållet i foderstaten. Det kan bero på att höga nivåer av kalium och natrium i foderstaten sänker koncentrationen av urea i mjölken med några tiondelar. Om kalium eller natrium ökar i foderstaten med 10 gram per kilo torrsubstans kan man förvänta att mjölkurea sjunker cirka 0,4 – 0,7 mmol per liter.
Ureans effekter på reproduktionen
Sammanfattningsvis
- Låg mjölkurea under 2,6 mmol per liter är kopplad till sämre reproduktion.
- Stora svängningar i mjölkurea runt insemination är förenat med sämre reproduktionsresultat.
Protein- och aminosyrastrategier har kopplingar till hälsa och reproduktion. Historiskt har överskott av protein kopplats till sämre reproduktion, ofta via hypoteser om att ammoniak och urea ger förändrad livmodermiljö. Samtidigt är sammanhangen mer mångsidiga: effekter kan variera med produktionsnivå, betesdrift och hur snabbt ureanivåer förändras. Det finns data som tyder på att stora svängningar i mjölkurea runt insemination kan vara ogynnsamma, samtidigt som alltför låga ureanivåer också kan sammanfalla med sämre reproduktion.
För 25 år sedan visade flera studier att överskott av protein hade negativ effekt på reproduktionen. Därefter har man studerat om ammoniak och urea har toxisk effekt på ägg, embryon eller livmodermiljön. En sammanställning av olika studier kunde bekräfta att det fanns en negativ effekt på reproduktionen vid hög ureahalt i blodet.
En annan sammanställning nedtonade den negativa effekten av höga ureahalter. Denna kunde fastställa att så var fallet hos lågavkastande kor medan kor på bete, som ofta har högre ureahalter än kor som får enbart fullfoder, inte hade sådana negativa effekter.
Foderstrategier som sänker mjölkurea ger blygsam positiv effekt på reproduktionen. En studie med kokontroll-data från Frankrike visade att reproduktionen var sämre hos kor som hade mjölkurea under 2,6 mmol per liter mjölk jämfört om mjölkurea var mellan 4,3 och 7,7 mmol per liter. De fann också att dräktighetsresultaten försämrades med fem till tio procent om man sänkte mjölkurea från över 4,3 mmol i provmjölkningen före insemination till under 2,6 mmol i provmjölkningen efter, jämfört med om ureahalten hade varit stabil.
Referenser
Albaaj, A., G. Foucras, and D. Raboisson 2017. Changes in milk urea around insemination are negatively associated with conception success in dairy cows. J. Dairy Sci. 100:3257-3265. https://doi.org/10.3168/jds.2016-12080
Eriksson & Rustas 2014. Effects on milk urea concentration, urine output, and drinking water intake from incremental doses of potassium bicarbonate fed to mid-lactation dairy cows J. Dairy Sci. 97:4471-4484 http://dx.doi.org/10.3168/jds.2013-7861
Greppa Näringen. Stallar för djur och miljö. Stallar för djur och miljö - Greppa [2026-05-31]
INRA 2018. INRA feeding system for ruminants (2nd Edition), Wageningen Academic Publishers, Wageningen, the Netherlands. DOI : 10.3920/978-90-8686-292-4
NASEM 2021. National Academies of Sciences, Engineering and Medicine: Nutrient Requirements of Dairy cattle: 8th Revised Edition. The National Academic Press, Washington DC, USA;. DOI: https://doi.org/10.17226/25806 .
NorFor, 2011. NorFor - The Nordic feed evaluation system. H. Volden (ed.). EAAP publication No. 130. Wageningen Academic Publishers, Wageningen, The Netherlands. DOI: http://doi.org/10.3920/978-90-8686-718-9
Schei, I., Sommerseth, J.K., Åkerlind, M., Kjeldsen, A.M., H. Volden & Nielsen, N.I., 2026.The effect of processing protein feedstuffs to increase AAT in dairy cow diets in the NorFor system– a meta study focusing on milk production responses Proceedings of the 13th Nordic Feed Science Conference 9-10th of June 2026 in Uppsala, Sweden.
Sommerseth, J. K., I. Schei, M. Åkerlind, A. M. H. Kjeldsen, H. Volden & N. I. Nielsen, 2026. Dietary AAT calculated in NorFor and its effects on responses in energy-corrected milk and milk protein yields in dairy cows. Proceedings of the 13th Nordic Feed Science Conference 9-10th of June 2026 in Uppsala, Sweden.
Spek, J.W. ∙ Bannink, A. ∙ Gort, G., W. H. Hendriks W.H. & Dijkstra J., 2012. Effect of sodium chloride intake on urine volume, urinary urea excretion, and milk urea concentration in lactating dairy cattle. J. Dairy Sci. 95:7288-7298. http://dx.doi.org/ 10.3168/jds.2012-5688.
Texten är producerad av
Maria Åkerlind
