Vomskyddade aminosyror och aminosyror kring kalvning
För att kunna påverka enskilda essentiella aminosyror via foder krävs ofta att de skyddas från nedbrytning i vommen. Fria aminosyror bryts annars snabbt ned av vommens mikroorganismer. Därför finns kommersiellt framtaget vomskyddat metionin och lysin. Principen är att skyddet ska vara stabilt i vommens pH men ”släppa” i löpmagen så att aminosyran blir absorberbar i tunntarmen. Effekten av vomskyddade aminosyror är ofta tydligast när foderstaten i övrigt är balanserad (energi och PBV) men tillförseln av den specifika aminosyran är i underskott. I praktiken kan det handla om att man vill bibehålla mängden mjölkprotein men minska AAT och råprotein i foderstaten, eller att man vill stödja kornas immunsystem runt kalvning.
Andelen fria aminosyror är väldigt låg i vommen och av proteinet som kommer till tunntarmen är det bara två procent som är i form av fria aminosyror. Enskilda aminosyror behöver skyddas eftersom de annars snabbt skulle brytas ned av vommens mikroorganismer. Likväl ska skyddet vara lagom starkt så att aminosyran fortfarande kan tas upp i tunntarmen. Hur väl en vomskyddad aminosyra kan utnyttjas av kon beror på hur mycket som passerar vommen utan att brytas ned och sedan hur mycket som sedan kan absorberas i tunntarmen. Om skyddet är för starkt kan aminosyran passera även tunntarmen utan nytta för kon. Idag finns bara två aminosyror som är vomskyddade på den kommersiella marknaden, metionin och lysin.
Sammanställning av flera forskningsstudier visar att vomskyddat metionin och lysin ger förhållandevis liten ökning av mjölkprotein fastän foderstaterna hade lågt innehåll av råprotein, det inte var någon brist på andra aminosyror och fodret fanns i fri tillgång.
Metionin
Vomskyddat metionin är mer intressant i länder där man använder mer sojamjöl i större utsträckning än i Sverige eftersom sojamjöl har lågt innehåll av metionin. I Sverige används relativt lite soja och i stället mer rapsprotein, som har högre andel metionin. Vomskyddat metionin har inte visats ge någon effekt på mängden mjölkprotein i nordiska foderstater.
Andra aminosyror
Vomskyddat histidin, leucin, isoleucin och valin finns än så länge enbart i forskningssyfte. Finska studier har visat att histidin är en begränsande aminosyra för kor med foderstater baserade gräs och spannmål. Ökat foderintag, ökad mängd mjölk och mjölkprotein tack vare vomskyddat histidin var mer uttalad i foderstater där AAT var lägre än rekommenderat. Man har även sett viss ökning där AAT funnits i tillräckliga mängder.
Hur skyddet fungerar är inte så väl beskrivet för de kommersiella vomskyddade aminosyrorna, men i korthet handlar det om ett skyddande lager runtom aminosyrorna, ett lager som är pH-känsligt. Skyddet är stabilt i vommens pH 5,5 – 7, men när det kommer till löpmagen där pH är lägre (<pH 4) luckras skyddet upp och därmed blir aminosyrorna tillgängliga i tunntarmen.
Aminosyror runt kalvning
Tongivande forskare menar att AAT-brist i tidig laktation kan vara en bidragande orsak till problem i tidig laktation och få följdeffekt både på hälsa och reproduktion. Andra forskare lägger till rekommendationen att undvika överskott av AAT i förhållande till energi, och även stora överskott av PBV ska undvikas i tidig laktation.
Vikten av god AAT-försörjning
God AAT-försörjning runt kalvning är viktigt för att stödja bildningen av mjölkprotein, gynna foderintaget och även att minska hulltappet (mobilisering av kroppsreserver). När korna tappar i hull efter kalvning mobiliseras energi från fettvävnaden och även kroppens proteinreserver mobiliseras. Mobiliserade aminosyror används både till att bilda mjölkprotein och som energikälla. Väl avvägd mängd stärkelse i foderstaten till kor runt kalvning, dock lägre mängder än vad som kan ge sur vom, borde avhjälpa och begränsa att aminosyror används som energi. Därmed skulle kon kunna dirigera aminosyrorna till juvret för att bilda mjölkprotein.
Effekter av specifika ämnen
Kraftigt hulltapp efter kalvning och dess påverkan på inflammation i kroppen är en välkänd faktor för försämrad reproduktion. Kunskapen är dock begränsad om mer AAT kan minska inflammation. Extra kolin, metionin och histidin runt kalvning har visat sig ge minskad fettinlagring i levern, vilket i sin tur sannolikt förbättrar reproduktionen. Man har sett att arginin och flera andra aminosyror (både essentiella och icke-essentiella) har positiv effekt för att minska inflammation, men det saknas forskning om de även har effekt på reproduktionen hos idisslare.
Metionin
Vomskyddat metionin till kor runt kalvning har visats ge positiva effekter i ökad mjölkproduktion, bättre funktion av de vita blodkropparna och minskad oxidativ stress. Vita blodkroppar har som uppgift att eliminera främmande ämnen i kroppen och deras funktion är extra viktig runt kalvning. Begreppet oxidativ stress innebär att det är för mycket oxiderande ämnen (som bland annat bildas när kroppsfett mobiliseras och bryts ned) i förhållande till antioxidanter (främst vitaminer). De positiva effekterna i både produktion och förbättrat immunsystem kan delvis förklaras av att metionin donerar metylgrupper som används i många processer i kroppens ämnesomsättning och immunförsvar.
Kolin
Andra ämnen, såsom betain och kolin, donerar också metylgrupper. Kolin har visats ge positiva effekter på råmjölk, mjölkproduktion och reproduktion och finns som vomskyddat tillskott på marknaden. Det finns hypoteser att en friskare ko överför positiva egenskaper till den nyfödda kalven.
Referenser
INRA 2018. INRA feeding system for ruminants (2nd Edition), Wageningen Academic Publishers, Wageningen, the Netherlands. DOI : 10.3920/978-90-8686-292-4
NASEM 2021. National Academies of Sciences, Engineering and Medicine: Nutrient Requirements of Dairy cattle: 8th Revised Edition. The National Academic Press, Washington DC, USA;. DOI: https://doi.org/10.17226/25806 .
NorFor, 2011. NorFor - The Nordic feed evaluation system. H. Volden (ed.). EAAP publication No. 130. Wageningen Academic Publishers, Wageningen, The Netherlands. DOI: http://doi.org/10.3920/978-90-8686-718-9
Räisänen et al 2023. Lactational performance effects of supplemental histidine in dairy cows: A meta-analysis. Journal of Dairy Science 106:6216–6231 https://doi.org/10.3168/jds.2022-22966
Karlsson et al, 2020. https://doi.org/10.3168/jds.2020-18204
Swartz T.H., Bradford B. J., Malysheva O., Caudill M. A., Mamedova L. K. and K. A. Estes, 2022. Effects of dietary rumen-protected choline supplementation on colostrum yields, quality, and choline metabolites from dairy cattle. Journal Dairy Science Communications 296-300. https://doi.org/10.3168/jdsc.2021-0192
Bolatti et al., 2020. Timing of initiation and duration of feeding rumen-protected choline affects performance of lactating Holstein cows. Journal of Sairy Science https://doi.org/10.3168/jds.2019-17293
Texten är producerad av
Maria Åkerlind
