Antal träffar :11
Minska behovet av proteinfoder
Det går att minska kväveförlusterna från mjölkproduktionen utan att sänka avkastningen. Nyckeln är inte att ge så lite protein som möjligt, utan att balansera protein och energi så att både vommens mikrober och juvrets behov tillgodoses.
Rapport | 22 september 2026
Protein i praktiken: Hög eller låg tankurea – när ska du oroa dig?
Hög tankurea – eller låg? I den här filmen från serien Protein i praktiken förklarar Elin Hagelsås, foderrådgivare på Växa, vad ureavärdet i tankmjölken säger om foderstaten, när det är dags att agera och vad det betyder när proteinnivån är hög men urean ändå låg.
Podd/TV | 25 september 2026
Protein i praktiken: Så får du en ekonomisk foderstat
Protein är ofta den dyraste delen av foderstaten. I den här filmen från serien Protein i praktiken ger Elin Hagelsås, foderrådgivare på Växa, råd om hur du får en foderstat som både räcker till korna och håller nere kostnaden.
Podd/TV | 25 september 2026
Protein i praktiken: Varför mer protein i tidig laktation?
Efter kalvningen ökar kons behov snabbt. Elin Hagelsås, foderrådgivare på Växa, berättar varför korna behöver mer protein i tidig laktation och vad det ger i mjölktanken.
Podd/TV | 25 september 2026
Enskilda aminosyror och vomskyddade tillskott
Allt fler foderstrategier till mjölkkor rör sig från ”hur mycket AAT” till ”hur mycket av enskilda aminosyror”. Proteinets byggstenar är aminosyror, och i praktiken är det tillförseln av absorberbara aminosyror (AAT) som avgör hur mycket mjölkprotein som kan bildas. Aminosyror har också visats viktiga för immunitet och reproduktion. AAT beskriver totalsumman av absorberade aminosyror från både foderprotein som passerat vommen och mikrobprotein. Totalsumman kan vara missvisande om tillförseln av essentiella aminosyror är obalanserad. I sådana fall kan mjölkproteinproduktionen begränsas trots att AAT ser bra ut. I dagsläget behövs mer forskning innan vi kan optimera foderstater fullt ut på enskilda aminosyror till kor.
Rapport | 12 juni 2026
Urea – så påverkas den av foderprotein
Urea i mjölk är en bra markör och fungerar som ett kvitto på utfodringen. Urea har flera ursprung. Det vanligaste är överskott av ammoniak i vommen som transporteras genom vomväggen till blodet och avgiftas i levern till urea. Ureahalten i mjölken speglar hur mycket urea som finns i blodet. Överskott av urea utsöndras med urinen. För mycket protein i foderstaten kan göra korna mer känsliga mot värmestress. Obalans i protein och energi kan påverka reproduktionen.
Rapport | 12 juni 2026
Proteinförsörjning och råproteinets väg genom kon - från foder till AAT
Att förse kon med extra protein blir intressant först när kon kan omsätta det. Om energibehovet inte är tillgodosett (och vommiljön inte fungerar) riskerar extra protein att inte ge mer mjölk utan i stället öka kväveförluster och urea. Därför behöver proteinförsörjningen beskrivas mer precist än enbart ”råprotein”.
Rapport | 12 juni 2026
Mikrobprotein, AAT och PBV
Mikrobproteinet, det vill säga proteinet som bildas av vommens mikroorganismer, är centralt för både produktion och proteineffektivitet, då mikrobprotein utgör en stor del av de aminosyror som absorberas i tunntarmen (AAT). Mikrobproteinet är extra intressant eftersom dess aminosyrasammansättning ligger nära mjölkproteinets.
Rapport | 12 juni 2026
Vomskyddade aminosyror och aminosyror kring kalvning
För att kunna påverka enskilda essentiella aminosyror via foder krävs ofta att de skyddas från nedbrytning i vommen. Fria aminosyror bryts annars snabbt ned av vommens mikroorganismer. Därför finns kommersiellt framtaget vomskyddat metionin och lysin. Principen är att skyddet ska vara stabilt i vommens pH men ”släppa” i löpmagen så att aminosyran blir absorberbar i tunntarmen. Effekten av vomskyddade aminosyror är ofta tydligast när foderstaten i övrigt är balanserad (energi och PBV) men tillförseln av den specifika aminosyran är i underskott. I praktiken kan det handla om att man vill bibehålla mängden mjölkprotein men minska AAT och råprotein i foderstaten, eller att man vill stödja kornas immunsystem runt kalvning.
Rapport | 12 juni 2026
Logga in för att se tidigare sökningar
Med en profil på lantbruketskunskapsbank.se kan du se dina senaste sökningar här.
Om du inte skapat en användarprofil rekommenderar vi att du skapar en profil så att du kan se din sökhistorik.