Antal träffar :12
Digital stallvandring: Personslussar inom grisproduktion
Personslussen är ett av de mest avgörande smittskyddsområdena för att skydda besättningen från att få in smittor utifrån, men också det område som är mest utmanande att utforma och använda på ett korrekt sätt. I den här digitala stallvandringen får du följa med in i två olika personslussar och inspireras av olika smarta lösningar för att höja smittskyddet i besättningen.
Case | 19 december 2025
Tips för rengöring av grisstallar
För att säkra ett gott smittskydd är rengöring och tomtid mellan omgångar viktigt. Stallarna ska grovstädas, blötläggas, tvättas, desinficeras, torkas upp och sedan stå tomma. Syftet är att ta bort bakterier som kan överleva i stallet till nästa omgång grisar. Rengöring och tomtid förebygger därmed smittspridning mellan omgångar och störningar i produktionen.
Så gör vi | 13 mars 2026
Smittskydd i grisstallar – grundläggande rutiner för friska djur och lönsam produktion
Genomtänkta rutiner för smittskydd och rengöring av grisstallar ger goda förutsättningar att producera grisar utan störningar. Störningar i form av smittsamma sjukdomar kan innebära både djurlidande och produktionsförluster som påverkar lönsamheten. Sverige har ett frivilligt smittskyddsprogram – Smittsäkrad Besättning Gris – godkänt av Jordbruksverket och med huvudman Gård & Djurhälsan. På hemsidan smittsäkra.se finns en rad handfasta råd och nedan följer en sammanfattning av de mest grundläggande delarna av dessa.
Rapport | 2 maj 2025
Mul- och klövsjuka
Ett utbrott av den mycket smittsamma sjukdomen mul- och klövsjuka har upptäckts på en gård i närheten av Berlin. Medan risken för spridning till Sverige bedöms som låg just nu, uppmanar svenska myndigheter djurägare till vaksamhet med tanke på sjukdomens allvarliga konsekvenser och dess potentiella påverkan på lantbruksnäringen. Mul- och klövsjuka är en mycket smittsam virussjukdom som drabbar klövbärande djur och orsakar feber, blåsor och smärta. Sjukdomen sprids via luft, kroppsvätskor och smittade föremål, och drabbade djur måste avlivas för att stoppa spridningen.
Nyhet | 7 februari 2025
Skyltar till dig som tar emot besökare
Tar du någon gång emot besökare på din gård? Nu finns grundläggande besöksskyltar för att skydda djur och människor från smitta.
Rapport | 18 augusti 2025
Vallensilage i mjölkproduktionen
Vallfodrets kvalitet är helt avgörande för hur mycket foder kon kan äta och därmed också starkt kopplad till mjölkavkastningen. Ett vallfoder med hög smältbarhet gynnar den mikrobiella syntesen i våmmen vilket ökar energi- och proteinförsörjningen till kon. Det går att minska på kraftfodret i foderstaten med ett bra vallfoder vilket är gynnsamt för lönsamheten.
Rapport | 2 oktober 2026
Protein i praktiken: Nog med AAT, men mjölkproteinet ökar inte
Foderstaten har tillräckligt med AAT, men mjölkproteinet står still. Elin Hagelsås, foderrådgivare på Växa, förklarar vad som kan ligga bakom och hur aminosyraprofilen spelar in.
Podd/TV | 25 september 2026
Enskilda aminosyror och vomskyddade tillskott
Allt fler foderstrategier till mjölkkor rör sig från ”hur mycket AAT” till ”hur mycket av enskilda aminosyror”. Proteinets byggstenar är aminosyror, och i praktiken är det tillförseln av absorberbara aminosyror (AAT) som avgör hur mycket mjölkprotein som kan bildas. Aminosyror har också visats viktiga för immunitet och reproduktion. AAT beskriver totalsumman av absorberade aminosyror från både foderprotein som passerat vommen och mikrobprotein. Totalsumman kan vara missvisande om tillförseln av essentiella aminosyror är obalanserad. I sådana fall kan mjölkproteinproduktionen begränsas trots att AAT ser bra ut. I dagsläget behövs mer forskning innan vi kan optimera foderstater fullt ut på enskilda aminosyror till kor.
Rapport | 12 juni 2026
Urea – så påverkas den av foderprotein
Urea i mjölk är en bra markör och fungerar som ett kvitto på utfodringen. Urea har flera ursprung. Det vanligaste är överskott av ammoniak i vommen som transporteras genom vomväggen till blodet och avgiftas i levern till urea. Ureahalten i mjölken speglar hur mycket urea som finns i blodet. Överskott av urea utsöndras med urinen. För mycket protein i foderstaten kan göra korna mer känsliga mot värmestress. Obalans i protein och energi kan påverka reproduktionen.
Rapport | 12 juni 2026
Proteinförsörjning och råproteinets väg genom kon - från foder till AAT
Att förse kon med extra protein blir intressant först när kon kan omsätta det. Om energibehovet inte är tillgodosett (och vommiljön inte fungerar) riskerar extra protein att inte ge mer mjölk utan i stället öka kväveförluster och urea. Därför behöver proteinförsörjningen beskrivas mer precist än enbart ”råprotein”.
Rapport | 12 juni 2026
Logga in för att se tidigare sökningar
Med en profil på lantbruketskunskapsbank.se kan du se dina senaste sökningar här.
Om du inte skapat en användarprofil rekommenderar vi att du skapar en profil så att du kan se din sökhistorik.