Sök

Varje gård kan bidra till att minska förluster i livsmedelskedjan genom att arbeta medvetet för att minska andelen djur som inte kan gå till slakt. Här hittar du tips och råd som kan hjälpa dig att förbättra djurhälsa och välfärd

En ko som inte kan resa sig utgör ett nödläge och risken är stor att kon aldrig återhämtar sig. Omsorgsguiden är utformad för att vägleda dig i de beslut som måste fattas. Guiden kan även användas för att se till att alla i arbetslaget vet vad som ska göras när en ko blir liggande.

En del är nybörjare och andra har jobbat länge, men alla kan höja sin kunskapsnivå och träna sitt djuröga. Här finns något för både nya djurskötare och de med lång erfarenhet. Det är bra att utmana sin egen hemmablindhet

Att avliva djur är en svår men ibland nödvändig uppgift för att förhindra lidande. För att avlivningen ska ske på ett säkert och djurskyddsmässigt korrekt sätt krävs kunskap och träning

Ta dig tid att reflektera över de dödsfall som sker på gården. Endast då kan du identifiera mönster och hitta riskperioder i djurens liv

Hur påverkas djurhälsan av klimatförändringar? I en värld med högre medeltemperatur, ökad förekomst av extremväder och ”inlåsningar” av vädersystem som leder till långa perioder med antingen torka eller intensiv nederbörd så finns det orosmoln även för djurhälsa och välfärd

När du ska skicka djur på slakt måste de vara friska nog att klara transporten till slakteriet. Utmaningen ligger ofta i att avgöra om vissa djur är i transportabelt skick

Elektroniska öronmärken är ett bra verktyg för att samla in data och följa upp produktionen på gården. Genom att integrera märkningen med digital teknik får lantbrukaren ett beslutsstöd som kan förbättra djurhälsa, effektivitet och lönsamhet. Under Gröna Mötens seminarium den 25 mars presenterades konkreta exempel från tre olika verksamheter och djurslag.

I Sverige har användningen av korsningsavel för mjölkkor ökat under de senaste åren. En anledning är att korsningseffekten är gynnsam för flera egenskaper, till exempel fertiliteten. Dock har det inte tidigare gjorts någon studie på svenska data av korsningar mellan olika mjölkkoraser jämfört med renrasiga kor.

Det finns flera aspekter att ta hänsyn till när du ska planera kalvningsintervall. På individnivå kan förstagångskalvare samt kor med hög mjölkavkastning och lagom lågt hull i början på laktationen vara lämpliga urvalskriterier för längre kalvningsintervall.