Hasorna tar smällen för dålig liggplatsutformning

När liggplatsens utformning inte uppfyller djurens behov är det ofta hasorna som får ta smällen. Det finns tydliga samband mellan förekomst av hasskador och inredningen på liggplatsen, där vissa detaljer spelar större roll än andra. 

Kor i liggbås
Bild:Lars Angantyr

Att lägga sig för att vila och resa sig igen

Nötkreatur har ett mycket specifikt rörelsemönster när de lägger sig och reser sig och att avvika från det mönstret innebär en stor ansträngning. Miljöer som stör rörelsemönstret blir därmed utmanande för djuren och kan ge oönskade effekter, bland annat ge upphov till skador. 

Ett stört rörelsemönster

När det finns inredningsdetaljer som stör behöver korna anpassa och förändra sitt beteende. Det kräver möda från kon och leder till en mer okontrollerad läggning och störningar i resningsbeteendet. Sammantaget bidrar det till ökad risk för skador på utsatta kroppsdelar, där hasen är mest i farozonen. 

Vid okontrollerad läggning slår hasen ned i underlaget med högre kraft än nödvändigt. När det är dags för resning tvekar kon – eftersom kon är medveten om att det är utmanande – och påbörjar första delen av resningen igen och igen. Under tiden gnids hasen fram och tillbaka över underlaget, vilket ökar friktionen. Kon kan även bli stående på framknäna en stund om det finns inredning som gör det svårt att slutföra resningen. I slutskedet av resningen vill kon kunna sätta en klöv framför kroppen för att trycka upp bröstet från liggytan. Saknas den möjligheten innebär det en betydlig ökning i ansträngning att ta sig upp. En vanlig avvikelse i resningsbeteendet är att kon rör sig bakåt i små krypande rörelser innan hon reser sig upp. Det gör hon för att hamna i en position där resningen kan slutföras och är därmed ett tydligt tecken på att något i inredningen behöver justeras.  

Inredningsdetaljer kan ställa till det

Forskning pekar ut vissa delar av liggplatsens utformning som särskilt kopplade till ökad risk för hasskador. Själva liggytan med underlag och strö kan du läsa om här. [länk till artikeln om strö och hasskador]

Frontrör/foderfront

Inredningen framför själva liggytan spelar en mycket viktig roll för kons möjlighet att resa sig. Foderfront (uppbundna/foderliggbås), frontrör (liggbås) eller annan stallinredning ska inte hindra nötkreatur från att skjuta huvudet långt fram framför liggytan när de ska resa sig. I detta läge av resningen är nämligen kon beroende av momentum i rörelsen för att få upp sin tunga bakdel. Utrymmet framåt kallas ofta för bobbing space och det ska vara helt fritt från inredning. Om momentum inte uppnås, kan kon inte använda sig fullt ut av den hävstångseffekt som huvudrörelsen ska ge. Resultatet blir att resningen kräver betydligt mer energi att utföra. En illustration av resningen kan du se i filmen nedan.  

Nackbom

Nackbommen är en inredningsdetalj vars position tidigt pekades ut ha samband med risken för hasskador. Det är påvisat ett samband mellan nackbom som är monterad för långt bak och en högre andel hasskador på besättningsnivå. Om nackbommen ställer till besvär för djuren, hamnar de längre bak på liggytan och resningen blir svårare att slutföra. Kor som blir stående på framknäna kan ofta iakttas i besättningar med denna problematik. 

Bogstöd 

Förutom nackbom används även bogstöd för att styra kon på liggplatsen. Ett för högt eller kantigt bogstöd kan tvinga korna längre bak än nödvändigt, med risk för skav från kanten mot gödselgången. Anledningen är ofta att kon inte vill sätta klöven framför bogstödet vid slutförandet av resningen. Ett dåligt bogstöd kan därför vara en bidragande orsak vid skador på djuren.

Smart att utvärdera liggplatsen

Det är alltid smart att titta extra på liggplatsens utformning om det finns hasskador i besättningen, oavsett om det gäller ett uppbundet stall eller en lösdrift. Bästa sättet är att låta djuren själva berätta genom att titta efter signaler som tyder på att inredningen behöver justeras. Eftersom det är lätt att bli hemmablind kan det vara värdefullt att ta hjälp av rådgivare eller veterinär för att tolka kornas signaler. 

Justera det som går 

Erfarenhet från svenska förhållanden visar att justering av inredning är en av de vanligaste åtgärderna som genomförts på gårdar som lyckats minska hasskadorna. 

När man söker efter möjliga förbättringar i ett befintligt stall krävs ofta kompromisser. Då är det bra att veta att även mindre justeringar kan göra stor skillnad för djuren, som att flytta nackbommen eller byta ut ett högt bogstöd. 

Många efterfrågar vilka mått liggplatsen ska ha för att vara optimal. Erfarenhet visar att stallfunktion, trots exakt samma mått, kan skilja sig mellan gårdar. Det är därför bra att hålla i minnet att angivna mått behöver relateras till djurens storlek, stallets förutsättningar samt gårdens management. Klicka på länken för uppdaterade mått-riktlinjer.

Även små förändringar kan göra stor skillnad. Låt djuren visa dig vad som fungerar och vad som kan förbättras. 

Diagram över åtgärder för att minska hasskador
Diagrammet visar en sammanställning av vad rådgivare och veterinärer från Växa rapporterar har genomförts på gårdar som minskat hasskadorna. Ju större tårtbit, desto vanligare åtgärd.

I samarbete med

Materialet är producerat av Anna-Lena Hegrestad och Eleonor Hovelius, Växa.

Läs mer

Om hasskador på ko-nivå, besättningsnivå och kopplat till strö och underlag.

Resningsfilmen – en film om kor och liggbås

Källor

Brenninkmeyer med flera, 2013. Hock lesion epidemiology in cubicle housed dairy cows across two breeds, farming systems and countries. Prev. Vet. Med. 109, 236–245.

Ekman med flera, 2018. Hock lesions in dairy cows in freestall herds: a cross-sectional study of prevalence and risk factors. Acta Veterinaria Scandinavica, 60:47.

Freigang med flera, 2023. Hock Lesions in Dairy Cows in Cubicle Housing Systems in Germany: Prevalence and Risk FactorsAnimals, 13, 2919.

Jewell med flera, 2019. Prevalence of hock, knee, and neck skin lesions and associated risk factors in dairy herds in the Maritime Provinces of Canada. Journal of Dairy Science 102, 3376–3391.

Kielland med flera, 2009. Prevalence and risk factors for skin lesions on legs of dairy cattle housed in freestalls in Norway. Journal of Dairy Science 92, 5487–5496.

Potterton med flera, 2011. Risk factors associated with hair loss, ulceration, and swelling at the hock in freestall-housed UK dairy herds . Journal of Dairy Science, 94:2952-2963.

Roche med flera 2024. Invited review: Prevalence, risk factors, treatment, and barriers to best practice adoption for lameness and injuries in dairy cattle—A narrative review. Journal of Dairy Science 107, 3347–3366. 

Zaffino Heyerhoff med flera, 2014. Prevalence of and factors associated with hock, knee, and neck injuries on dairy cows in freestall housing in Canada. Journal of Dairy Science 97, 173–184.

Ämnesord