Sök

Om råmjölken har dålig kvalité behöver kalven få i sig mer. Det går att få bättre råmjölk genom att mjölka ur kort efter kalvning, satsa på äldre, hållbara kor och ge korna en lagom lång och stressfri sinperiod med rätt näringsförsörjning. 

Crave Brothers Farm i Waterloo, Wisconsin, är ett imponerande lantbruksföretag där fyra bröder byggt upp en verksamhet som började som en liten arrendegård och i dag har 1 900 mjölkande kor, en biogasfabrik samt en ostfabrik. Vi möter Charlie Crave som berättar om hur gården utvecklats genom åren.

Leverflundra är en parasit som ofta går under radarn i mjölkbesättningar trots att den orsakar betydande produktionsförluster, även vid begränsad förekomst. En studie vid SLU visar att infekterade kor producerar i genomsnitt två kilo ECM mindre per dag än friska kor – en effekt som under en laktation motsvarar cirka 3 700 kronor per ko och laktationen, vilket snabbt blir till stora pengar i besättningen.

Insemineringsprocent, dräktighetsprocent och reproduktionseffektivitet är tre nyckeltal som visar hur väl fruktsamheten fungerar i mjölkbesättningen. Genom att följa upp nyckeltalen går det att förstå var reproduktionsarbetet fungerar bra och var det finns flaskhalsar.  

Kalvningsintervallet – tiden mellan två kalvningar - är helt avgörande för en lönsam mjölkproduktion. Målet för de flesta besättningar är 12 – 12,5 månader. Ett ofrivilligt förlängt kalvningsintervall kostar cirka 600 kronor per månad och ko för varje månad som överstiger 12,5 månader. Genom att sänka kalvningsintervallet med en månad kan en besättning med 100 kor därmed spara 60 000 kronor per år. 

Att välja och använda mjölkersättning på rätt sätt påverkar kalvens tillväxt, hälsa och lönsamhet.  

Två nya internationella studier har tittat på dels råmjölk vid först givan, och tillskott av fett i mjölkersättning.  

Forskningen är tydlig: kvigkalvens tillväxt under de första månaderna är direkt avgörande för hennes framtida produktion. Genom att satsa på hög näringstillförsel före avvänjning går det att säkra en högre mjölkavkastning och öka vinsten med upp mot 1 000 kronor per insatt kviga.

Att sänka inkalvningsåldern från 28 till 24 månader handlar om mer än bara foder. Det är en strategisk åtgärd som frigör stallplatser, minskar arbetsbördan och stärker gårdens kreditvärdighet inför framtida investeringar.

Bakom varje högpresterande mjölkko står en kviga som har kostat både tid, omsorg och pengar. Men har du koll på vad prislappen faktiskt landar på innan hon levererar sin första liter mjölk? Att föda upp sina egna rekryteringsdjur är en av mjölkgårdens största investeringar – och här är det lönt att hålla koll på kalkylen.