Minska metanbildning från vommen

Kategori: Rapport

Version: Samtliga

Kontakt: Elin Gertzell

Elin Gertzell

Expert mjölkproduktion

Idisslare kan bryta ner fiberrika växter med hjälp av mikroorganismer i vommen och omvandla till mjölk och kött. Som en biprodukt bildas då metan, en växthusgas, som djuren rapar ut. Det går att minska mängden metan som bildas per kilogram mjölk eller kött med avel, utfodring och skötsel.

Metanproduktionen i vommen är en naturlig process där mikroorganismer, främst metanogener, omvandlar ett överskott av väte som bildas vid nedbrytningen av fodret. Idisslare har en unik förmåga att omvandla gräs och andra fiberrika växter som människor inte kan äta till näringsrika livsmedel som mjölk och kött. Men ju fiberrikare fodret är, desto mer metan bildas i vommen under nedbrytningen.

Illustration över metanproduktion hos en ko — Idisslare äter fiberrikt foder som bryts ner av mikroorganismer i vommen. Då bildas metan som djuret rapar ut. Bild: Johanna Karlsson, Växa

Genom insatser för friska djur och högre produktivitet kan metanutsläppen per kilo mjölk eller kött minska. Avel, god djurhälsa och rätt utfodring är centrala verktyg för att påverka hur mycket metan som bildas per kilo mjölk eller kött. Det finns även fodermedel och tillskott som kan minska metanproduktionen.

Forskningen på området går framåt – i Sverige, i Norden och globalt. Utöver att studera den metansänkande effekten undersöker forskare även hur olika åtgärder påverkar produktion, djurhälsa och kvaliteten på mjölk, kött, urin och gödsel.

Illustration över vad som påverkar metan per kg mjölk eller kött — Balanserad utfodring, sund avel och god skötsel ger friska djur med hög produktion vilket leder till mindre metan per kilogram mjölk och kött. Fodertillskott kan ytterligare sänka metanbildningen. Bild: Johanna Karlsson, Växa

Metan och klimatet

När foder bryts ner i vommen bildas metan, som sedan släpps ut i atmosfären när kon rapar. I atmosfären finns metanet i genomsnitt i tolv år innan det bryts ner av UV-strålning till koldioxid och vatten. Den koldioxiden kan därefter åter tas upp av växter genom fotosyntesen. Men under tiden metanet finns kvar i atmosfären bidrar det till den globala uppvärmningen. I ett 100-årsperspektiv värmer metan ungefär 28 gånger mer än koldioxid, räknat per kilogram.

I Sverige står metan från nötkreaturens fodersmältning för cirka 6 % av de totala växthusgasutsläppen. Ungefär hälften av jordbrukets klimatpåverkan kommer från idisslarnas matsmältning.