Smittskyddet i svensk fjäderfäproduktion
Sverige har ett starkt smittskydd, men vardagsrutinerna avgör. Med tydliga hygienzoner, bra handhygien och utbildad personal kan fjäderfäproducenter minska risken för nästa fågelinfluensautbrott och samtidigt stärka djurhälsan och gårdens framtid.
Viktiga lärdomar att tillämpa ute på gård
- Gör tydliga hygienzoner mellan ute, omklädning och djurutrymmen.
- Tvätta och sprita händerna före och efter stallbesök.
- Skydda halm och strö från vilda fåglar.
- Utbilda all personal i smittskydd, gärna på flera språk.
- Täta sprickor och hål i väggar och ventiler.
- Håll rent utomhus, undvik foderspill och vattenpölar.
- Prata om smittskydd i arbetslaget, ofta och konkret.
- Acceptera att risken aldrig försvinner helt, men att varje förbättring gör skillnad.
Efter flera hårda säsonger med fågelinfluensa har forskare vid SVA och SLU undersökt hur smittskyddet fungerar på svenska fjäderfägårdar. Resultaten visar att Sverige generellt håller en hög nivå, men att det finns svagheter som går att påverka.
Högt smittskydd men stora skillnader
Svenska fjäderfägårdar har i regel bra rutiner och engagerade lantbrukare. Men forskarna såg stora skillnader i hur smittskyddet faktiskt fungerar i vardagen. Slaktkycklingsgårdar hade bättre rutiner, medan äldre värphönsstall och kalkongårdar hade fler brister. Många gårdar hade förbättrat rutinerna efter fågelinfluensautbrotten, men flera svaga punkter återkom.
Vanliga brister
- Otydliga hygienzoner - Oklart var ”rent” slutar och ”smutsigt” börjar.
- Handhygien - Många tvättade händerna bara vid ingång till stallbyggnaden, inte vid eller mellan besök i djurutrymmen.
- Strö och halm – Grovfoder som lagrades utomhus, i annan byggnad eller i närheten av vilda fåglar.
- Sprickor och hål - Äldre byggnader hade otätheter där smitta, fåglar eller gnagare kan ta sig in.
- Personalens kunskap - Bara hälften av gårdarna hade utbildat all personal i smittskydd de senaste åren, och språkproblem gjorde att rutiner ibland missförstods.
Människan är nyckeln
Studien visade att många lantbrukare känner maktlöshet inför smitta som sprids av vilda fåglar. Men forskarna betonar att även små åtgärder gör stor skillnad. Det handlar inte om perfekta system, utan om att vardagsrutiner verkligen följs.
Gårdar där personalen fått utbildning, gärna på sitt eget språk, hade tydligt bättre smittskydd. Enkla saker som att alltid byta skor, tvätta händer och hålla rent runt stallet minskar risken betydligt.
Forskarna menar att smittskyddet måste anpassas till varje gård, och att rådgivning och utbildning behöver vara mer praktiskt inriktad.
