Lantbrukets ekonomiska förändring
Lantbruket har genomgått stora förändringar sedan EU-inträdet 1995. Detta reflekterar Per Hansson över i en personlig krönika. I krönikan beskriver han en förändringsresa där utvecklingen gått mot stordrift, affärsutveckling och där lantbrukaren idag ser sig som företagare och inte som bonde. En krönika om både ekonomiska realiteter och bondens självbild.
Sedan Sverige gick med i EU har lantbruket förändrats i grunden, säger Per Hansson, SLU Kompetenscentrum företagsledning, i en krönika med både personliga och professionella insikter. När den nationella regleringspolitiken avvecklades på 1980-talet var det starten på en utveckling. Beslutet att söka EU-medlemskap följde snart och med det en jordbrukspolitik som i högre grad styrs från Bryssel än Stockholm.
Strukturomvandling
Resultatet blev färre men större och mer specialiserade gårdar. Strävan efter stordriftsfördelar har lett till att två tredjedelar av jordbruken försvunnit sedan 1980. Samtidigt har bonden blivit företagare med krav på lönsamhet, affärskunnande och administrativ förmåga. Men den ekonomiska effektiviseringen har också haft ett pris. Per Hansson pekar på ökande psykisk ohälsa, generationsproblematik och en känsla av ensamhet i en alltmer komplex vardag. Nästan hälften av dagens lantbrukare är över 60 år, medan endast sex procent är under 35. Det positiva som lyfts i krönikan är närheten till naturen, känslan av mening och det starka bandet till platsen man brukar. Men han varnar för att framtidens utmaningar kräver mer än teknik, det krävs också självinsikt, strategi och ett hållbart ledarskap.
"Att förstå sin egen situation och aktivt arbeta med sin framtid är inte bara god ekonomi – det är en förutsättning för att orka", skriver han.
Per Hanssons krönika blir en påminnelse om att jordbruket är mer än marknad, det är också människor, livsval och värderingar. För att läsa hela krönikan, klicka här.
