Halmlagring i plastslang

Att lagra halm på ett bra sätt är avgörande för att bevara kvalitén och minska ekonomiska förluster. Det finns flera sätt att lagra halm och valet kan ibland vara svårt. I denna text presenteras för- och nackdelar med att lagra halm i plastslang.

Lagring av halm i plastslang är ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att lagra stora mängder halm utomhus utan dyra byggnader. Metoden bygger på samma teknik som används vid ensilering i slang, men är anpassad för torra material som halm och kutterspån. Halm pressas med en specialanpassad slangfyllare som packar materialet hårt in i plastslangen när den ligger på marken. Plastslangen fungerar som ett lufttätt skydd som kapslar in halmen och håller den torr. Genom att utesluta luft och fukt minskar risken för kvalitetsförsämringar, samtidigt som halmen skyddas mot regn, snö och vind. Slangar kan placeras på de flesta hårdgjorda ytor eller på fält, vilket ger stor frihet att utnyttja gårdens tillgängliga mark.

Till skillnad från ensilage sker ingen jäsning i slangen. Syftet är enbart att hålla halmen torr, ren och i gott skick fram till att den ska användas. När det är dags att ta ut halmen öppnas slangen i ena änden, och materialet kan tas ut successivt efter behov.

Fördelar:

  • Flexibel lagring på fält, gårdsplan eller i närheten av djurstallet
  • Bra skydd mot regn, snö och vind
  • Låg investeringskostnad
  • Effektivt utnyttjande av utrymme

Nackdelar:

  • Stora mängder engångsplast som behöver samlas in och återvinnas
  • Svåråtkomligt på fält vid blöt underlag
  • Risk för skador på plasten från vilda djur
  • Risk för kondens
  • Kräver specialmaskiner

Praktiska råd: 

  • Använd flera lager plast för att motverka att kondens och fukt tränger sig in som kan resultera till fuktskador
  • Kontrollera halmens fukthalt innan den pressas i slangen. Är halmen för blöt vid inläggningen kan den mögla även om slangen i övrigt är tät.
  • Förvara slangarna på jämn yta

Referenser:

Lindh, G. (2011). Lagring av halm. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://stud.epsilon.slu.se/3782/1/lindh_g_111213.pdf

Sundberg, M. (2016). Aktiv dammreducering av hö och halm – kompletterande studier. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1062226/FULLTEXT01.pdf