Halmlagring i byggnad med väggar

Byggnader för halmlagring uppförs ofta med en enkel men robust konstruktion där materialvalen bidrar till både hållbarhet och funktion. Vanligt förekommande stommaterial är trä eller stål. Trästommar är kostnadseffektiva och enkla att anpassa, medan stålstommar ger hög bärighet och stora spann utan inre stolpar. Väggarna byggs ofta av träpanel, plåt eller en kombination av dessa, vilket ger ett bra skydd mot väder samtidigt som de är relativt lätta att underhålla. Taket utgörs i regel av trapetsplåt eller annan lätt takkonstruktion som klarar stora ytor. Golvet kan vara gjuten betong för att ge en stabil och fuktresistent yta, men grus och jordgolv förekommer också. Materialvalen styrs ofta av ekonomi, tillgång på befintliga byggnader och hur hög staplingshöjd du planerar för.

Att lagra halm inomhus ger flera tydliga fördelar, som skydd mot nederbörd och fuktskador, möjligheten att lagra halmen länge samt minskat tillsynsbehov. Nackdelarna är däremot högre investeringskostnader och lång avskrivningstid för byggnaden. I vissa fall kan äldre, oanvända byggnader på gården utnyttjas, men dessa uppfyller ofta inte kraven för halmlagring. Låg takhöjd, bjälkar och stolpar kan försvåra hög stapling och hantering med lastare. Om du väljer att använda en befintlig byggnad kan viss ombyggnad behövas, och vid kombinerad lagring av halm och maskiner bör en brandvägg sättas upp. Lagret ska dessutom vara lätt åtkomligt för stora transportfordon.

Vid nybyggnation bör takhöjden dimensioneras för 5 till 6 balars staplingshöjd. Golvet bör vara fuktspärrat men om det är ett jordgolv kan plastfolie eller pallar användas för att skydda halmen mot markfukt.

Fördelar:

• Skydd mot nederbörd och fuktskador
• Lång lagringstid som kan innebära i flera år
• Minskat tillsynsbehov

Nackdelar: 

• Hög investeringskostnad

Praktiska råd: 

• Säkerställ en god ventilation
• Planera för brandskydd vid förvaring av halm och maskiner i samma utrymme
• Dimensionera för 5 till 6 halmbalars staplingshöjd
• Golvet bör ha någon form av fuktspärr mot halmen
• Vid jordgolv kan plastfolie eller pallar användas för skydd mot markfukt

Referenser:

Lindh, G. (2011). Lagring av halm. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://stud.epsilon.slu.se/3782/1/lindh_g_111213.pdf

Brandskyddsföreningen (2021). 3. Byggnadstekniskt brandskydd. https://www.brandskyddsforeningen.se/lbk/lbk-parmen/3.-byggnadstekniskt-brandskydd (Hämtad 2026-02-19)

Sundberg, M. (2016). Aktiv dammreducering av hö och halm – kompletterande studier. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1062226/FULLTEXT01.pdf