Halmlagring i byggnad utan väggar

Att lagra halm på ett bra sätt är avgörande för att bevara kvalitén och minska ekonomiska förluster. Det finns flera sätt att lagra halm och valet kan ibland vara svårt. I denna text presenteras för- och nackdelar med att lagra halm i en byggnad utan väggar.

En stolplada, eller öppen hall, är en byggnad som består av ett skyddande tak utan väggar och med en bärande konstruktion av exempelvis trä eller stål. I vissa äldre lagringsytor kan konstruktionen bestå av återanvända telefonstolpar, men detta är inte att rekommendera då telefonstolpar kan vara kreosotimpregnerade. Kreosotimpregnerade trä innehåller giftiga ämnen och kan vara skadligt för hälsa och miljö. 

Syftet med en stolplada är att ge ett effektivt skydd vid halmlagring. Konstruktionen ska skydda halmen från nederbörd och markfukt men samtidigt främja god ventilation. En bra ventilation minskar risken för kondens och mögel, vilket i sin tur bidrar till en högre lagringskvalitet. Genom att utforma taket med en lutning och ett takutsprång på minst en meter får halmen extra skydd mot regn och snö.

Att lagra halm i en byggnad utan väggar är ofta en kostnadseffektiv lösning som ändå ger en god lagringsmiljö. Under perioder då halmlagringen står tom kan byggnaden användas för maskinförvaring, vilket ökar nyttjandegraden. 

Vid halmlagring är det fördelaktigt att balarna placeras på en hårdgjord yta och staplas luftigt för att ytterligare reducera fuktproblem och säkerställa en god hållbarhet på halmen. 

Fördelar: 

  • Bra skydd mot nederbörd och markfukt
  • God ventilation
  • Kan användas som maskinförvaring när byggnaden står tom

Nackdelar: 

  • Dyrare än utomhuslagring utan tak

Praktiska råd: 

  • Placera på hårdgjord yta
  • Stapla luftigt

Referenser:

Lindh, G. (2011). Lagring av halm. Sveriges Lantbruksuniversitet. https://stud.epsilon.slu.se/3782/1/lindh_g_111213.pdf

Kemi, Kemikalieinspektionen (2025). Träskyddsmedel med kreosot. Träskydd med kreosot - Kemikalieinspektionen (Hämtad 2026-02-19).

Sundberg, M. (2016). Aktiv dammreducering av hö och halm – kompletterande studier. Institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1062226/FULLTEXT01.pdf