Sök

Kor som stannar längre i produktion ger mer mjölk, lägre rekryteringskostnader och en jämnare, mer lönsam besättning. Kostnader som högre veterinärkostnader för äldre kor eller förlorat genetiskt framsteg vägs i praktiken upp av både högre produktion och lägre rekryteringsbehov när fler kor når sina bästa laktationer. 

Att hitta och behålla rätt medarbetare är en av de största utmaningarna för dig som leder ett lantbruksföretag. Ofta hamnar fokus på rekrytering när någon slutar, men vad kostar det egentligen att nyanställa? Kostnaden är olika för varje företag, men vi räknar med att det kostar minst 350 000 kronor. Genom att istället använda pengarna till att skapa en trygg och attraktiv arbetsplats är därför väl investerade pengar, speciellt i tider då arbetskraft är en bristvara på landsbygden.

Inkalvningsåldern anger när kvigan får sin första kalv – och därmed blir mjölkko. En hög inkalvningsålder kan kosta 500 kronor per kviga för varje månad inkalvningen överstiger 24 månader. För en besättning med 100 kor kan en sänkning av inkalvningsålder från 27 till 24 månader innebära besparing på 52 500 kronor per år. Genom att planera uppfödningen, följa tillväxten och seminera i tid kan kostnaderna minska och livstidsproduktionen öka.

Det är möjligt att med relativt små medel och i befintliga äldre stall göra stora förbättringar i kornas hållbarhet och minska andelen kadaver. I den här digitala stallvandringen får du följa hur Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne med konsekvent arbete lyft både hållbarhet, mjölkavkastning och lönsamhet.

Fertilitet är den vanligaste orsaken till att kor slås ut – ett resultat av både avel och miljö, där komforten har stor betydelse. Konkurrens vid foderbordet, brist på vila eller begränsade rörelsemöjligheter leder snabbt till sämre immunförsvar och svagare brunster, vilket i sin tur försämrar dräktighetsresultaten. Därför blir stallkomforten en avgörande del av vägen mot långlivade kor och bättre produktion.

Många kor hinner idag slås ut innan de hunnit bli lönsamma. Medvetna val kring rekryteringskvigor för att minska ofrivillig utslagning samt att minska andelen kor som inte går till slakt är exempel på områden att arbeta vidare med på besättningsnivå.  

Ralsgård har gjort en lång resa från över tio procent kor som blev kadaver till under två procent. De har både gjort åtgärder riktade mot specifika problem, men framför allt haft fokus på att öka den generella hållbarheten och robustheten hos korna. Artikeln är en del av en digital stallvandring om hållbara kor och att minska andelen kadaver hos Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne. 

Insemineringsprocent, dräktighetsprocent och reproduktionseffektivitet är tre nyckeltal som visar hur väl fruktsamheten fungerar i mjölkbesättningen. Genom att följa upp nyckeltalen går det att förstå var reproduktionsarbetet fungerar bra och var det finns flaskhalsar.  

Utifrån devisen att hjälpa korna att producera så bra som möjligt har Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne med konsekvent arbete lyft både hållbarhet, mjölkavkastning och lönsamhet. Artikeln är en del av en digital stallvandring om hållbara kor och att minska andelen kadaver hos Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne