Sök

I dagsläget finns inga studier för hur arbetstiden och management förändras när djuren går på beten med virtuellt stängsel. Genom att använda virtuella stängsel fördelas arbetstiden annorlunda. Vissa tidskrävande och fysiskt belastande moment försvinner, medan nya uppgifter kopplade till teknik och djurhantering tillkommer.

Att veta stallgödselns växtnäringsinnehåll gör att du kan utnyttja den effektivt i växtodlingen. Gårdens stallgödsel värderas på rätt sätt och behovet av inköpt handelsgödsel minskar. Provtagningen är ett steg på vägen till att utnyttja stallgödsel effektivt.

Djur som dör eller avlivas på gården innebär alltid en ekonomisk förlust. Utöver förlorad intäkt av mjölk och/eller kött går investeringar i arbete, tid och pengar förlorade. Ett strategiskt och proaktivt arbete för att minska dödligheten är därför en av dina viktigaste investeringar. Hållbara djur bidrar positivt både till gårdens ekonomi och att minska livsmedelssvinnet.

Rena djur är inte bara en fråga om djurhälsa eller djurskydd. Det finns en direkt koppling till gårdens ekonomi. Som djurägare kan du spara pengar och samtidigt hålla djuren rena. Klippning är en åtgärd som vi visar kan spara dig pengar. Exemplen här visar att det ger ökad slaktintäkt och minskad uppfödningstid som vi beräknat till 351 kronor respektive 428 kronor per djur. 

God stallhygien förebygger smittspridning och sjukdomar, vilket annars kan leda till sänkt produktion och ökade kostnader. Genom att arbeta förebyggande med renhållning skapas förutsättningar för en lönsam produktion – oavsett produktionsform.

LantByggByrån har fått i uppdrag att kartlägga vanligt förekommande byggfel i djurstallar. Projektet finansieras av Jordbruksverket på initiativ av Kunskapsnav Animalieproduktion och genomförs i samarbete med Agrotektbyrån och Norrhaga Gård.

Virtuella stängsel är ett flexibelt alternativ till traditionella stängsel. Men vad kostar det att investera i tekniken – och hur står sig kostnaden mot ett vanligt permanent stängsel? 

Kalvningsintervallet – tiden mellan två kalvningar - är helt avgörande för en lönsam mjölkproduktion. Målet för de flesta besättningar är 12 – 12,5 månader. Ett ofrivilligt förlängt kalvningsintervall kostar cirka 600 kronor per månad och ko för varje månad som överstiger 12,5 månader. Genom att sänka kalvningsintervallet med en månad kan en besättning med 100 kor därmed spara 60 000 kronor per år. 

Forskningen är tydlig: kvigkalvens tillväxt under de första månaderna är direkt avgörande för hennes framtida produktion. Genom att satsa på hög näringstillförsel före avvänjning går det att säkra en högre mjölkavkastning och öka vinsten med upp mot 1 000 kronor per insatt kviga.