Kostnader för djurförluster
Djur som dör eller avlivas på gården innebär alltid en ekonomisk förlust. Utöver förlorad intäkt av mjölk och/eller kött går investeringar i arbete, tid och pengar förlorade. Ett strategiskt och proaktivt arbete för att minska dödligheten är därför en av dina viktigaste investeringar. Hållbara djur bidrar positivt både till gårdens ekonomi och att minska livsmedelssvinnet.
Ett sjukt eller skadat djur som inte går in i livsmedelskedjan är en förlust både för djurhållaren i form av förlorade intäkter och för samhället i form av livsmedelssvinn. Om unga djur dör innan de börjat producera blir den ekonomiska förlusten extra kännbar.
Ekonomen resonerar kring mjölkkor
Den beräknade kostnaden för en mjölkko som inte går till normalslakt är cirka 25 500 kronor, beräknat som inkomstbortfall i form av utebliven slaktintäkt (cirka 23 250 kronor) plus kadaverkostnad (drygt 2 264 kronor). För en mjölkko som dör tidigt i laktationen, till exempel i kalvförlamning, går också mjölkintäkterna från en hel laktation förlorade. Kostnaden varierar beroende på när i laktationen kon dör, ju tidigare desto större förlust i form av mjölkintäkt. Risken för att kor avlivas eller självdör är störst 30 dagar efter kalvning, så extra omvårdnad för de nykalvade korna lönar sig.
Uppskattat inkomstbortfall för en ko som dör i tidig laktation (exempelvis kalvförlamning)
| Summa inkomstbortfall | 60 250 kr | |
|---|---|---|
| Förlorad slaktintäkt | 75 kr/kg x 310 kg = | 23 250 kr |
| Förlorad mjölkintäkt | 11 000 kg x 5 kr = | 55 000 kr |
| Foderkostnad | 60 kr/dag x 300 dagar = | - 18 000 kr |
Ekonomen resonerar kring dikor
För att få en tydlig bild av kostnaden för djurförluster i den egna besättningen behöver faktorer som foderstat, inhysningssystem, uppfödningssystem med mera inkluderas i beräkningen. Generellt är den beräknade kostnaden för en diko som inte går till normalslakt cirka 29 560 kronor, beräknat inkomstbortfall i form av utebliven slaktintäkt (cirka 27 300 kronor) plus kadaverkostnad (2 264 kronor). Om en diko dör i samband med kalvning eller innan kalven är avvand uppstår också kostnader för det extra arbetet med att föda upp kalven. Om en förmedlingskalv dör så uppstår ett uppskattat inkomstbortfall på 20 800 kronor för en tjurkalv (320 kilo) respektive 15 400 kronor för en kvigkalv (280 kilo).
Uppskattat inkomstbortfall för dikor/kalvar som dör
| Förlorad slaktintäkt diko | 350 kg x 78 kr = | 27 300 kr |
| Förlorad slaktintäkt tjurkalv | vikt 320 kg | 20 800 kr |
| Förlorad slaktintäkt kvigkalv | vikt 280 kg | 15 400 kr |
Ta beslut om slutgödning i rätt tid
Ibland är det nödvändigt att ta beslut om att skicka till slakt i förtid eller avliva. Vid avlivning blir inkomstbortfallet stort, men även en ko som måste skickas till slakt i förtid kan innebära en förlust i form av inkomstbortfall. Om slaktvikten och formklassen inte blir optimal blir både antal kilo och priset per kilo lägre. Av det skälet är det viktigt att våga lägga känslorna åt sidan och ta beslut om slutgödning i tid - för både djurvälfärden och ekonomin. Det finns stor vinning i att planera när korna ska skickas till slakt för att optimera intäkten.
Det lönar sig att planera för slutgödning. En ko som ökar 25 kilo och går upp en formklass ger ett överskott på cirka 3 200 kronor trots foderkostnaden.
Kostnader för den egna besättningen
Ett exempel: För en gård med en besättningsstorlek på 100 kor och andel självdöda/avlivade 4,7 procent uppstår en uppskattad kostnad på drygt 81 362 kronor per år. Det vill säga drygt fem kor avlivas varje år, detta medför bland annat kostnader i förlorad slaktintäkt, ökade rekryteringskostnader samt omkostnader såsom kadavertjänst. Om vi tänker att vi minskar andelen avlivade med 1 procent, då sänks kostnaderna med cirka 17 300 kronor.
Vi tar exemplet att besättningen har problem med fläkningar, det vill säga att en investering för att avhjälpa problemet skulle vara att rilla golvet. För ett stall med 100 mjölkkor så skulle det innebära en investeringskostnad på cirka 30 000 kronor med fem års avskrivningstid. Detta innebär en årlig kostnad på 6 900 kronor. Genom denna investering har vi sparat minst 10 400 kronor. Troligen finns ytterligare kostnader i besättningen på grund av hala golv, som inte resulterar i avlivningar, dessa kostnader har vi inte tagit med i beräkningen.
Ett tips är att ansluta sig till Kokontrollen. Där kan du som lantbrukare följa upp dina egna djurhälsokostnader och se hur dessa påverkar din ekonomi.
